Känner mig nöjd.

Nu har vi varit duktiga, vi trotsade blåst, snöfall och 10 minusgrader för att knata iväg till ridhuset.

Idag var vi tre ekipage som red samtidigt vilket således gjorde träningen lite knepigare.

Jag lade mycket tid på att rida som en nybörjare (ni vet, planlöst och oengagerat med dålig hållning och lite långa tyglar, haha).

En miljon kassa ridhusbilder coming up:

Det blev mest trava runt på volter och varva mellan öppna och sluta.

Jag försöker tänka på att inte rida ihop halsen, eller rättare sagt att rida ut halsen eftersom Rucjsson gärna blir kort i halsen "av sig själv".

Jag tänker även på att rida framåt i alla gångarter.

Så här kan det se ut när vi travar av:

Och så här:

Jag känner mig nöjd trots att jag red skitdåligt emellanåt och Rucj inte heller kändes helt på topp, han stod emot lite i galoppen och var inte lika lätt och luftig som förra gången (det fanns ju inga roliga energiutlösande bommar idag...).

Jag är positiv just för att det hela kändes positivt.

Det var lättsamt och kul trots många ögon på oss och jag är jättenöjd över att vi gick dit trots att det var rejält kallt, snöigt och vi var tvungna att gå upp tidigt för att hinna med allt före lunch.

Rucjplutt var även i princip helt oberörd av de andra hästarna och folket på läktaren vilket känns jätteskönt, jag tar inte för givet att han ska vara helt chill med allt.

Adam tyckte dessutom att vi var "bäst" av de som red, hihi, hans expertis duger bra för mig.