Vill känna lite mer så här:
fredag 31 januari 2014
torsdag 30 januari 2014
Men trök
Finns ingen aktivitet jag ägnar mig mer åt än skottning just nu (och de senaste fyra veckorna)... Måste det snöa varje dag?!
Jag skottar så sjukt många meter att folk måste tro jag är tokig men jag vill inte pulsa i snö hela vägen ner till hagen.
Anyway, min uppkoppling är strypt så det är en plåga att göra något på nätet men jag vill ändå få upp några uppiggande bilder.
Jag skottar så sjukt många meter att folk måste tro jag är tokig men jag vill inte pulsa i snö hela vägen ner till hagen.
Anyway, min uppkoppling är strypt så det är en plåga att göra något på nätet men jag vill ändå få upp några uppiggande bilder.
onsdag 29 januari 2014
Lite mer
Lite mer reflektioner kring senaste träningen kan vi väl kosta på oss.
Det kändes helt klart som att vi kunde ta vid där gången innan avslutades, vi hade med andra ord "tränat bra" och tagit oss en liten aning framåt.
Rakriktningen fungerade avsevärt mycket bättre och han kändes även mer lösgjord och vi hittade en bättre form.
Rucjsson har ju en förmåga att lyfta huvudet något vansinnigt högt, det händer sällan när jag rider men desto oftare "till vardags".
Förra gången blev det dock mycket sådant här:
Nu senast fick vi till en betydligt bättre form med en mer välvd överlinje:
Förutom att han gärna blir kortkort i halsen gapar han även en del, jag misstänker att det skulle se mindre trevligt ut om jag tog av "nosgrimman".
Nu rider jag honom på tredelat gummibett, tredelat har jag tidigare tyckt fungerat dåligt på Rucj men vi har blivit bättre på det. Jag är smått manisk när det gäller snälla metoder och vill således hålla mig till mildast möjliga bett. Jag tänker testa ett bett som är helt i gummi för att se om han blir lugnare i munnen.
Jag har sett att han gapar en del på både hackamore och vanlig grimma så det kan hända att det tar tid innan en eventuell effekt "syns", att han gapar verkar alltså ha blivit ett beteende som han ägnar sig åt även "i onödan" så att säga vilket inte är helt ovanligt.
Många "ovanor" tar tid att bli av med även efter att man hittat lösningen, de blir som inlärda försvarsbeteenden.
En annan sak som gick betydligt bättre var att vi prickade avstånden mycket bättre, det blev något långhopp men de allra flesta avsprången satt precis där de skulle. Man får anta att det hade en del att göra med det faktum att han var mer påverkbar och "elastisk" genom bättre form och kontakt med mig.
Det kändes helt klart som att vi kunde ta vid där gången innan avslutades, vi hade med andra ord "tränat bra" och tagit oss en liten aning framåt.
Rakriktningen fungerade avsevärt mycket bättre och han kändes även mer lösgjord och vi hittade en bättre form.
Rucjsson har ju en förmåga att lyfta huvudet något vansinnigt högt, det händer sällan när jag rider men desto oftare "till vardags".
Förra gången blev det dock mycket sådant här:
Det genererade dock en del sådant här (vilket jag hatar):
Jag har sett att han gapar en del på både hackamore och vanlig grimma så det kan hända att det tar tid innan en eventuell effekt "syns", att han gapar verkar alltså ha blivit ett beteende som han ägnar sig åt även "i onödan" så att säga vilket inte är helt ovanligt.
Många "ovanor" tar tid att bli av med även efter att man hittat lösningen, de blir som inlärda försvarsbeteenden.
En annan sak som gick betydligt bättre var att vi prickade avstånden mycket bättre, det blev något långhopp men de allra flesta avsprången satt precis där de skulle. Man får anta att det hade en del att göra med det faktum att han var mer påverkbar och "elastisk" genom bättre form och kontakt med mig.
Dagens bilder
Jag är allmänt trött och omotiverad så träningspassen är sporadiska just nu, "sur och dum" kallar jag själv tillståndet alternativt "vinter suger".
Jag tog mig i alla fall tid att hänga lite med hästbarnen och jag förevigade dem förstås.
Min älskade sötaste gräddbakelse drömponny <3
När det gäller snön skulle jag vilja påstå att det räcker nu.
Jag tog mig i alla fall tid att hänga lite med hästbarnen och jag förevigade dem förstås.
Min älskade sötaste gräddbakelse drömponny <3
När det gäller snön skulle jag vilja påstå att det räcker nu.
Festsson ställde glatt upp på lite "longering".
tisdag 28 januari 2014
Tränat och klart
Roligt värre var det, lite kämpigt att ta sig dit i snön men med lite optimism utgjorde all snö extra uppvärmning.
Det här tyckte Rucj var ett lite märkligt hinder så han bjöd på viss tvekan innan han tog ett raskt skutt över.
Jag orkar inte släpa på hinderstöd så jag staplar blocken på varandra för att få lite höjd.
Tjohej.
Bommarna som finns att tillgå för träning är av det mer slitna slaget, på nära håll uppfattar man knappt färgfälten vilket jag tycker är lite synd då jag helst skulle vänja Rucj med lite mer färgprakt. Jag gräver fram de som ser "nyast" ut men de är ändå väldigt träiga jämfört med plastbommar (duh, haha).
Önskar man kunde åkalla en massa féer att hjälpa en med bärandet...
måndag 27 januari 2014
Träningsplanering
Vi drar till ridhuset i morgon för att träna lite mer markarbete och självfallet klurar jag redan på vad vi ska göra.
Jag kommer att göra ungefär samma sak som förra gången, det vill säga "hinder" på långsidorna och diagonalen.
På det viset (på "långa spår") är det enklare att få flyt och när man inkorporerar diagonalen kan man dessutom fritt byta varv och göra det till en "evighetsbana".
Jag bygger gärna studs för att komma åt den gymnastiserande verkan av träningen annars lägger jag allt krut på att enkelt, smidigt och helt smärtfritt komma igång med hoppningen.
Man ser inte mig exempelvis lägga in halter mellan hindren (eller direkt efteråt), det går emot min träningsfilosofi.
Att gå in i direkta dragkamper, oavsett hur korta de är, lämnar jag åt andra.
I den händelse att min häst blir till sig och brallar lite (vilket hänt en del under min tidigare hoppkarriär) känner jag endast glädje. Tack och lov för att hästen blir lite glad och busig av att hoppa hinder- that's the point!
Att jag mer eller mindre upprepar samma övning som förra gången är även för att det ger ett snabbt kvitto på om träningen fungerade.
Blev vi tränade? Känns det bättre, enklare, mer harmoniskt, roligare.. än förra gången?
Om inte är det läge att analysera mer.
Jag är hur som helst mycket taggad och tror det blir riktigt roligt.
Att kunna erbjuda hästarna en tillvaro som gör dem glada är hela vitsen med att ha häst och utgör för mig den ständiga strävan och rent ut sagt meningen med livet.
Viljan att utvecklas som ryttare och hästägare handlar om just det - hur jag blir bättre på att locka fram allt det som mina hästar har att erbjuda.
Eftersom hästarna befinner sig i fångenskap behöver de mig för att få sina behov tillgodosedda vilket gör vår samvaro till någon slags symbios men man ska inte inbilla sig att man kan lära hästen något som den inte redan kan naturligt.
Hästarna har svaren, det är vi människor som måste lära oss.
Jag kommer att göra ungefär samma sak som förra gången, det vill säga "hinder" på långsidorna och diagonalen.
På det viset (på "långa spår") är det enklare att få flyt och när man inkorporerar diagonalen kan man dessutom fritt byta varv och göra det till en "evighetsbana".
Jag bygger gärna studs för att komma åt den gymnastiserande verkan av träningen annars lägger jag allt krut på att enkelt, smidigt och helt smärtfritt komma igång med hoppningen.
Man ser inte mig exempelvis lägga in halter mellan hindren (eller direkt efteråt), det går emot min träningsfilosofi.
Att gå in i direkta dragkamper, oavsett hur korta de är, lämnar jag åt andra.
I den händelse att min häst blir till sig och brallar lite (vilket hänt en del under min tidigare hoppkarriär) känner jag endast glädje. Tack och lov för att hästen blir lite glad och busig av att hoppa hinder- that's the point!
Att jag mer eller mindre upprepar samma övning som förra gången är även för att det ger ett snabbt kvitto på om träningen fungerade.
Blev vi tränade? Känns det bättre, enklare, mer harmoniskt, roligare.. än förra gången?
Om inte är det läge att analysera mer.
Jag är hur som helst mycket taggad och tror det blir riktigt roligt.
Att kunna erbjuda hästarna en tillvaro som gör dem glada är hela vitsen med att ha häst och utgör för mig den ständiga strävan och rent ut sagt meningen med livet.
Viljan att utvecklas som ryttare och hästägare handlar om just det - hur jag blir bättre på att locka fram allt det som mina hästar har att erbjuda.
Eftersom hästarna befinner sig i fångenskap behöver de mig för att få sina behov tillgodosedda vilket gör vår samvaro till någon slags symbios men man ska inte inbilla sig att man kan lära hästen något som den inte redan kan naturligt.
Hästarna har svaren, det är vi människor som måste lära oss.
söndag 26 januari 2014
10 engelska fullblod
Idag tog jag en halvmil lång promenad/joggingtur med guldponnyn, scheisse vad tungt det var att pulsa i snön men Festsson har i vanlig ordning energi som 10 engelska fullblod.
Det var skitmysigt i alla fall, bara ett par minusgrader och min älskade bästa lille hingsplutt placerar alltid ett stort flin mitt i fejjan på mig.
Ers söthet har påpassligt nog, med tanke på att vintern just kommit igång, börjat fälla vinterpälsen.
Jo det är sant, han är alltid tidig med det.
Rucj vankade olyckligt medan vi var borta men det var ingen större katastrof, ibland är jag ju på allvar rädd att han ska hoppa ut och följa med...
Det var skitmysigt i alla fall, bara ett par minusgrader och min älskade bästa lille hingsplutt placerar alltid ett stort flin mitt i fejjan på mig.
Ers söthet har påpassligt nog, med tanke på att vintern just kommit igång, börjat fälla vinterpälsen.
Jo det är sant, han är alltid tidig med det.
lördag 25 januari 2014
Brr
Här händer det inte mycket.
Temperaturen har legat runt - 20 men den har för närvarande klättrat upp till väsentligt mer bekväma - 7.
Hästarna vaccinerades i torsdags så vi har (bokstavligt talat) chillat, jag tar alltid tre-fem dagar efter vaccinering till att endast hänga i hagen.
Slänger ut några bilder:
.jpg)
Temperaturen har legat runt - 20 men den har för närvarande klättrat upp till väsentligt mer bekväma - 7.
Hästarna vaccinerades i torsdags så vi har (bokstavligt talat) chillat, jag tar alltid tre-fem dagar efter vaccinering till att endast hänga i hagen.
Slänger ut några bilder:
torsdag 23 januari 2014
Harmony!
Här har vi filmen från gårdagens "hoppning" samt en del annan träning från de senaste tre veckorna.
Låten är inte enkom vald för att Erasure är awesome. Texten är (för mig) applicerbar på relationen mellan häst och ryttare.
Jag har sett en del den senaste tiden som påverkat mig starkt. Behandlingen av hästar i vissa träningssituationer är totalt respektlös och dessutom fullständigt normaliserad.
Att som åskådare få ont i magen och behöva vända sig bort är ett friskhetstecken, det skulle kännas förödande (återigen - för mig) att "tåla" att se hästar hanteras på sätt som är under all kritik och borde vara mot bättre vetande.
På filmen är som synes galoppkvaliteten varierande och min sits pendlar ibland mellan hopp och förtvivlan men jag ÄLSKAR min häst och jag känner den djupaste respekt och tacksamhet för att jag får leva med mina hästar.
Det är ju för fan en jävla gåva - cherish it!
Låten är inte enkom vald för att Erasure är awesome. Texten är (för mig) applicerbar på relationen mellan häst och ryttare.
Jag har sett en del den senaste tiden som påverkat mig starkt. Behandlingen av hästar i vissa träningssituationer är totalt respektlös och dessutom fullständigt normaliserad.
Att som åskådare få ont i magen och behöva vända sig bort är ett friskhetstecken, det skulle kännas förödande (återigen - för mig) att "tåla" att se hästar hanteras på sätt som är under all kritik och borde vara mot bättre vetande.
På filmen är som synes galoppkvaliteten varierande och min sits pendlar ibland mellan hopp och förtvivlan men jag ÄLSKAR min häst och jag känner den djupaste respekt och tacksamhet för att jag får leva med mina hästar.
Det är ju för fan en jävla gåva - cherish it!
onsdag 22 januari 2014
Hoppat!
Eller hoppat och hoppat... markarbete är väl ett sannare ord men med Rucjs heltokiga stil kan man nog säga hoppning ändå.
Det är tio år sedan jag hoppade hinder på ridbana med någon av mina egna hästar så dagen blev således lite "speciell".
Jag hade tänkt hålla mig till cavalettiblocken (och därmed inte hoppa så högt) så jag red i dressyrsadel.
Big mistake, haha!
Det blev många överambitiösa språng.
Extra stora språng (och tidiga avsprång) i kombination med dressyrsadel gav en hel del sånt här (en HEL del):
Det här var väl snyggt, haha! Om än något överdrivet.
Jag kunde ju inte hålla mig från att nästan hoppa ett "riktigt" hinder, knappa 80 cm:
Ingen brist på luft under magen i alla fall.
Film på det lilla roliga kommer i morgon.
Det är tio år sedan jag hoppade hinder på ridbana med någon av mina egna hästar så dagen blev således lite "speciell".
Jag hade tänkt hålla mig till cavalettiblocken (och därmed inte hoppa så högt) så jag red i dressyrsadel.
Big mistake, haha!
Extra stora språng (och tidiga avsprång) i kombination med dressyrsadel gav en hel del sånt här (en HEL del):
Det här var väl snyggt, haha! Om än något överdrivet.
Jag kunde ju inte hålla mig från att nästan hoppa ett "riktigt" hinder, knappa 80 cm:
Ingen brist på luft under magen i alla fall.
Film på det lilla roliga kommer i morgon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)