torsdag 31 juli 2014

Min finaste älskling

Han är det bästa som finns, min finaste lille Festsson.

Av någon outgrundlig anledning vill jag döpa bildserien till något i stil med: vänskapen mellan en valross och en bönsyrsa.

Hahaha!












Mitt hjärta, han är värd all (ähum...) sin vikt i guld <3

He's back!

Trots att kvällens hoppning var det andra passet för dagen var det en mycket yster Arabsson som äntrade hopparenan.

Så till den milda grad att jag faktiskt satt av och "gav upp" något tidigare än planerat. Jag var inte på något sätt missnöjd men han hoppade, brallade och for så att jag höll på att bryta nacken (vilket jag gärna undviker).

Hur kul som helst!












Nästa gång kan han nog förvänta sig att ett tränsbett åker fram, han går nästan omkull när han ska rivstarta sina bockserier och safety is always first.

Idag har vi lekt ordentligt med Festsson, det kommer en bildbomb lite senare!

onsdag 30 juli 2014

Handställning och blåsor

Under morgonens ridtur beväpnade jag mig med ett hoppspö som skulle fylla en alldeles särskild funktion.

Jag vill ta krafttag för att förbättra min handställning så spöet höll jag i med tummarna, tvärs över manken, för att praktiskt taget tvinga mig att rida med händerna där de ska vara.

Phu, det var kämpigt, Rucj intog struts-hållning i säkert en hel minut vilket kändes mycket jobbigare än jag hade kunnat ana att det skulle kännas.

Vi stretade på tills vi hittade varandra med övriga hjälper och därigenom fick tillbaka formen. Det var inte vårt vackraste ridpass men synnerligen nyttigt, en och annan polett trillade trots allt ner och problem är till för att lösas.



Efteråt ägnade jag en god stund åt att slå ner hagstolpar vid min nya stallplats, jag har väntat i veckor på en humanare temperatur men nu kan jag inte vänta längre så det fick gå ändå.

Märkligt nog insåg jag inte vilken slakt som pågått under handskarna förrän jag tog av dem. Praktfulla blåsor (alltså vi snackar så där så att huden redan släppt) i båda händerna känns inte särskilt påpassligt med tanke på att jag försöker lära mig att rida mindre slapphänt... Aja, de läker nog ihop fort.

Om det inte blir oväder även denna kväll tänker jag hoppa lite i hagen senare. Hoppas! I dubbel bemärkelse, hehe.

tisdag 29 juli 2014

Dubbel trubbel

Bestämde mig för att ta revansch på morgonens mindre lyckade ridpass genom att till kvällen ta en lite längre skogstur med både Äppelkakan och Rabarberpajen.

Fester är så rolig att ha som handhäst, han är pigg som tusan men samtidigt mycket skärpt och ständigt beredd att stanna eller komma fram i trav/galopp.

Bortsett från den obligatoriska flugsvärmen som ackompanjerade oss var det en njutbar tur.

Vi råkade hamna på varsin sida om ett träd vid ett tillfälle, i galopp, vilket höll på att gå lite halvdåligt men tack vare att båda lydigt tvärstannade klarade vi ut situationen med endast ett par krökta hårstrån på Festers ena öra som följd.

Önskar vi hade blivit förevigade när vi flög fram där i solnedgången bland träden i skogen. Kvällar som igår är hästägandet som bäst, när man får göra sina kära pållar glada och lyckliga samtidigt som man själv får låna deras vingar.


måndag 28 juli 2014

Sliter mitt hår

Äh fy vilken dålig dag jag har. 

Rucjsson nödgades sova naken eftersom jag var rädd för vad som skulle möta mig på morgonen om jag lät honom ha täcke på sig. Detta innebar en hel del ångest från min sida, jag hällde på honom flugmedel och smetade in hela manen och svansen i bio-skin oil och bad en stilla bön att det skulle räcka.

Det räckte inte.

Fy fan hur den stackarn ser ut runt frambenen, halsen och under magen - det är fruktansvärt!

Beslöt mig för att rida ändå men råkade tyvärr få reda på (på omvägar) att det nog ska hända grejer med min hage inom några dagar vilket gjorde det svårt att koncentrera sig på ridningen. Det är ingen bra känsla att inte få veta i tid (eller ens alls) att man "kanske" blir utan hage/bete, så tröttsamt, onödigt och taskigt.

Det ska bli så himla skönt att flytta, de skulle egentligen stå kvar en månad till (eftersom jag korkat nog sett till att jag fått ett avtal som säger att tre månaders uppsägningstid gäller...) men nu blir det nog till att flytta så snart det går och helt enkelt bjuda på augustihyran.


Anyway, Rucj var laddad på ett drygt sätt och hans inoljade man gjorde tyglarna hala och svåra att hålla i, bettet måste vara väldigt milt för jag har nog aldrig "fått" ta i honom så som jag gjorde idag.

Jag hade tänkt att hans lite mer spända/tittiga sida skulle försvinna efter så här pass många ridpass men det var tydligen önsketänkande.

Nu måste jag göra mitt bästa för att rida lite frekventare men det kan bli svårt att få tiden att räcka till allt.

Morrn

Nu ska jag ut och rida med mitt nya bett. Jag valde ett sådant däringa kontroversiellt baucher/hanging cheek snaffle.

Rent mekaniskt tänker jag mig att det fördelar "trycket" bättre än vanliga tränsbett och ligger mer still plus att det inte kan nypas eftersom ringarna är fasta. Återkommer med rapport om hur vi upplevde det.

Igår lyckades Rucj ha sönder sitt nya täcke, fråga mig inte hur men rejält paj var det. Som kronan på verket lyckades han även halvt krypa ur sitt bucas buzz-off (som han fick ha istället). Aldrig tidigare har han haft liknande problem så nu känner jag mig rejält konfunderad och faktiskt beredd att offra man och svans för att slippa riskerna halvt trasiga täcken innebär.



Det är så tråkigt med sådant här som inte går att lösa oavsett hur mycket tid och pengar man investerar i frågan. Dags att uppfinna något som utrotar knott...? Hm.

söndag 27 juli 2014

Bildbevis

Nu du Nina kommer det lite bildbevis på beställning ;)

Bilderna är inte från gårdagen, då var jag ju ensam i hela världen, men vi gjorde om bedriften idag. Vi var ute ännu tidigare så det var till och med tomt i hagarna den här gången.

Vi bättrade oss helt klart från gårdagens pass även om det är en lååång väg kvar.

Jag är NÖJD. Man kan inte önska mer än att vi var så pass mycket "bättre" idag än igår.

Traven blev stundtals riktigt bra vilket känns hoppfullt, skritten och galoppen blir gärna släpig, oengagerad och därav i för mycket framvikt.

Tror jag satt lite bättre nu, jag hade bestämt mig för att åtminstone inte tappa stigbyglarna och det tror jag inte att jag gjorde heller, haha.

Munnen var lugnare och mer stängd än på mycket länge vilket känns jättebra. Hatar verkligen när han verkar olycklig över det där skrotet i munnen.






Nästa gång ska jag ta av luddet från sadelgjorden för att se om den känns mindre i vägen då. Jag skulle behöva en större sadel men då blir jag tvungen att byta häst och det vill jag inte.

Tänker inte peka ut allt som behöver förbättras, det känns roligare att poängtera att det faktiskt är lite kul att träna trots brister och fel. När jag lyckas få honom att tagga till på banan så som han gör i skogen kommer vi kunna ta stora kliv framåt.





Vill testa med sporrar men han har så vansinnigt mycket bulor/knölar efter alla flygande plågoandar så jag vågar inte det just nu.

lördag 26 juli 2014

Dressyr?

Egentligen är ridning och dressyr synonymt. 

All ridning är dressyr.

Trots det har jag så svårt att anse att jag ägnat mig åt företeelsen i fråga. När man inte rider på någon som helst nivå (haha, jag menar helt utan skolor och grejer) känns det helt kocko att påstå att nu dressyrtränar vi minsann.

Hur som helst gick jag upp tidigt för att rida dressyr  innan det blev tortyr-värme.

Satt upp 8.15 och red till kl 9, hu det var inte tillräckligt tidigt, jag hade inte kunnat sitta i sadeln en minut till.

Det gick väl ganska bra ändå. Vi var ensamma på anläggningen (om man bortser från hästarna som stod och åt morgonhö i hagarna) vilket kändes riktigt lyxigt.

Rucjplutt var tittig, spänd och seg men han lyssnade på mig och var ändå ganska glad i att få röra på sig. Han tog hjälperna lite halventusiastiskt men vi hade relativt bra kontakt och det är sannerligen det viktigaste.

Slänger in en halvkul bild från härom dagen:

Testade lite travökningar och hejsan svejsan vad bra jag är på att sitta på min häst. Inte. Tror jag tappade ena stigbygeln två gånger...

Försökte igen med ett hål kortare läder och då gick det väl lite bättre. Rucj må vara nästan tillräckligt hög för mig i teorin men när jag länger lädren till dressyrmått är det inte mycket häst att sitta på vilket gör det ännu svårare att hålla en "stadig" skänkel och sits. Bara för att skylla ifrån sig lite.

Ett annat problem är ju dessa satans påfund till bokstäver. HUR vet man var bokstäverna längs medellinjen är?? Man måste ju titta åt sidan för att kunna se om man är i höjd med de bokstäver som faktiskt existerar i verkliga livet.

Åh hjälp, alltså jag är så kass, kan inte sitta ner eller hålla händerna där de ska vara och kan knappt bokstäver eller ens ridvägar. Yeeha!

fredag 25 juli 2014

Svettas arslet av mig

Bokstavligt talat.

Jag smäller av bara av att se folk rida förbi iförda skodda ridbyxor. Nu är det inte lätt att träna men jag upptäckte (tack vare vår lilla fotosession i måndags) att man kan rida i strumpbyxor vilket jag tagit fasta på.







Idag skrittade vi en sväng i skogen, efter många om och men. Rucjsson sov i boxen så jag hade inte hjärta att väcka honom (haha).

Stackarn var snudd på svettig under täcket så medan han sov byggde jag om hans hage så att den numera består av nästan enbart skugga. Jag passade dessutom på att spraya honom med kallt vatten, följt av lite såpvatten följt av mera vatten och (när han torkat) flugmedel och salva på utsatta områden.

Han fick dessutom samtliga hovar mätta och millimeters-raspade in absurdum, jag tänkte mig att det kunde avhjälpa snubbligheten om han får helt perfekta likadana hovar. Det gjorde det inte.

Kanske dressyrsadeln åker fram i morgon, den har hängt här hemma i flera månader nu så den behöver en svängom.

No hands

Jo ho då, vi hann med ett pass till igår.

Planen var att låta Rucj vara fri i formen och lägga allt fokus på riktningen och min sits. Det bästa sättet att få till det är att släppa tyglarna.

Vi travade fram någon enstaka vända över travbommarna innan vi gick på själva uppgiften för dagen. Bjudningen var betydligt bättre än på länge, känslan vi tidigare haft har inte riktigt infunnit sig än men igår kunde vi ana den i horisonten.


 Rucj var inte helt lobotomerad så jag tjuvhöll mig lite i sadeln...

...och i manen.


Nu ska man inte inbilla sig att jag litar på att Rucj inte bockar av mig eller smiter ut ur serien men man måste våga chansa och ta en och annan risk ibland.





Den här gången höjde vi lite (haha, hisnande högt), han var lite slarvig men glad och nöjd.

Här jävlar i mig går det undan:








Härligt!

Och jag är så stolt över att jag investerat i ett par ridstövlar.

På senaste tävlingen gick mitt ena stövelskaft sönder och jag har haft mina ridskor och skaft så länge att de faktiskt inte ens är i rätt storlek (!). För första gången på över ett decennium har jag ett par ridstövlar - halleluja!

Rucjsson fick inget nytt bett men han fick ett nytt täcke, vi har tröttnat på flugtäcken som ändå knappt "fungerar" så nu har han ett riktigt eksemtäcke. Det är sjukt svårt att få på, det ska träs över huvudet och det är så tight att man får ta i som tusan för att det ska gå men annars är det över förväntan bra.