Åskhoppning

Hann bara hoppa något "varv" innan jag avbröt pga väderomständigheter men det var roligt så länge det varade.

En svårighet när det gäller terränghoppning är att många utav hindren man möter på banan är väldigt "korta", till skillnad från banhoppning där bommarna nästan undantagslöst är minst tre meter långa.

RucjRucj hoppar snällt på mina "små" hinder, jag ramar in honom lite extra noga förstås men han söker fint efter saker att hoppa över så det har ej varit några problem hittills, som synes är det inga höjder att tala om än så länge men vi har heller ingen brådska.

Han ser så nöjd och glad ut med sina små öron framåt hela tiden, söt!!

Kunde inte låta bli att ta med de här sista bilderna även om de främst utgörs av bladverket på en björk. De illustrerar så väl (trots blockerande träd) att det är roligt att hoppa, jätteroligt till och med.

Långväga lektion

Igår körde jag hela vägen till Gävle för att instruera Emma och eldfuxiga Kalle. Jättekul att få leka med Gävleborna och intressant att få träna ett ekipage som man inte träffar så ofta.

Tvärcharmig är han, lilla RabarberKalle, en pålle helt i min smak. Rabarber är för er oinvigda ett kärleksfullt smeknamn på världens mest eminenta hästras.

Emma är så läraktig och rolig att vara med, hon tar mitt tjat på bästa tänkbara sätt, (jag är ju perfektionist när det gäller sitsen och tar ibland handgripligen tag i bristerna på det området, hehe). Att träna andra är verkligen bland det roligaste jag vet, att få se bitarna falla på plats är så givande och spännande.

Att själv sitta upp på hästen i fråga, i alla fall en gång, anser jag vara en förutsättning för att kunna guida ryttaren på ett tillfredsställande sätt.

Tänker man bort lite av kalaskulan är han en riktigt tjusig häst minsann.

Galoppträning

En oöverträffat knottinvaderad kväll fick vi med oss Adam ut i naturen för att ägna oss åt lite galoppträning (respektive iakttagande av galoppträning).

Vi började med samlad galopp i både uppförs- och nedförsbacke. RucjRucj vet vad som komma skall och därför håller jag ett stadigt tag i tygel-bryggan.

Han är så vansinnigt smutsig för att jag nödgades spraya ner oss totalt med flugmedel för att överhuvudtaget kunna vistas ute, innan jag kunde börja borsta honom alltså, förfarandet fullständigt cementerade lera och gräsfläckar i pälsen på honom.

Wiieee!

Älskling Pälskling Fylla År!

Mitt hjärta blev 12 år idag och det firade vi med att frossa i godsaker samt springa runt och leka en stund.


"Nej men jag har inget..."

 "Inget alls..."

"Okej då jag har världens största äpple, ät försiktigt är du snäll."

Leka!

Vi sprang så fort att vi nästan inte ens fastnade på bild.

He loves me. Och jag älskar honom. Mest av allt i hela världen.

Mashup, dressyr + hoppning.

Snickrade ihop en film från vårt andra attempt at hoppning plus vårt tredje dressyrpass på gräsmattan bredvid gamla fabriken.

Träningspassen är filmade för ungefär en vecka sedan, på sistone har det inte hänt så mycket då mitt ena pekfinger (det som vandaliserades i våras) har börjat svida något så djävulskt igen. Det som åsamkar smärta nu (och ett visst blodvite faktiskt) är att det börjat växa ut en ny nagel som fattat helt fel när det gäller växt-riktning och gräver sig inte helt obehindrat djupare ner i köttet hela tiden -Blä :P

Nog om det, visst är han vacker den "lilla" Arabisen?

Procedurer

Inom rutinerna för min hästhållning ryms en del procedurer som jag är extra konsekvent med.

Rykt. Jag ryktar alltid länge och väl, runt en timme eller mer. I följande ordning åker borstarna fram: gummiskrapa, piggborste (på hela kroppen ja), rotviska, rotborste och slutligen då ryktborste, detta moment varierar en del tidsmässigt främst pga att det kan ta eoner av tid att få RucjRucj ren.

Rykten är första steget i uppvärmningen och just uppvärmning är jag nitiskt ordentlig med. 

Nästa steg är ett par böj-/stretchövningar, dessa har smugit sig in i den dagliga rutinen mycket tack vare att RucjRucjs normala hals-/huvudposition ser ut så här:

De går helt enkelt ut på att han får sträcka sig efter en "godis". Vi börjar med att han får ta den mellan frambenen, sen får han ta den vid bogbladet på vardera sida, efter det gör vi en liten "specialare". Om man tittar på bilden här ovan och tänker sig en punkt mitt på halsen (längs med strupranden, alltså framsidan av halsen) så är det dit han får "sträcka" sig, för att klara det behöver han "suga upp" underhalsen ordentligt och det är väl egentligen mest det hela övningen handlar om -att främja övre delen av halsen och "stjälpa" underhalsen. Vi går efter det vidare till sadelgjordsläget och slutligen bärbensknölen. 

Sista steget i uppvärmningen (som görs från marken) är helt sonika att börja gå. Gå gå gå. Jag slarvar aldrig med detta och jag promenerar minst en km innan jag överhuvudtaget börjar överväga att sitta upp. Varför? För att det är behagligare för alla inblandade, jag blir uppvärmd, hästen blir uppvärmd, vi slipper onödiga spänningar och jag hinner även komma i rätt state of mind om jag inte redan var det.

Bridal (carriage) pony

Började dagen med att "köra" en sväng med Festisen. Helt osökt (hehe) bedazzlade jag ponnyplutten lite genom att fästa några ängsklockor i hans blonda hårsvall, han blev så fin så och uppförde sig like a pro gjorde han också.

Bada ponny

Fester sällar sig knappast till de mer frekventa badstrandsbesökarna, jag räknar faktiskt kallt med att ingen har badat med honom förut, så det var med viss tvekan (och en skopa övertalning i form av gräsmuta) som ponnyn i fråga satte första hoven i plurret.

När kronjuvelerna fick första kontakten med vattnet for han upp som en stucken gris, haha, och blev då mycket förbryllad av det konstiga ljudet vattnet åstadkom. Det var en del att ta in och vänja sig med så vi spenderade en erfoderlig mängd tid i vattnet.

När chocken lagt sig var det en helnöjd Fester som slog med frambenen och fräste med näsborrarna i vattenytan. Åh, det var så roligt!

Ett omväxlande och ibland spännande liv har han minsann och han är verkligen alltid nyfiken och glad! Min bästa allt <3