onsdag 30 december 2015

Mycket

Det är mycket nu, som vanligt, det går lite upp och ner (som vanligt...) men framåt tar vi oss.

Salsa har jag ridit barbacka i skogen senaste två dagarna, hon börjar komma i form på riktigt nu och vi har kommit till en punkt där hon är redo för lite seriösare träning med mer fokus på samling och böjning.

Fester har dragit bob idag igen. När det blir tungt kan han stanna och fundera lite, vilket jag tycker är en väldigt skön reaktion, annars är han säkerheten själv än så länge.

Min finaste Fenja har haft riktiga toppar och dalar... Igår befann vi oss i det något obekväma läget att hon var full av energi som vi inte riktigt kunde "få ut" på grund av underlaget, vi hade en lite skakig resa längs vägen, när det kom en stor skogsmaskin på lite håll kröp hon in till mig för stöd men efter någon sekund tog osäkerheten överhanden och hon vände upp rumpan och tänkte slå. Jag stod på precis "rätt" avstånd för att bli avrättad och livet passerade snabbt i revy kan jag säga...

På något vis fann jag mig och kunde ducka i tid men det var med brustet hjärta och svaga knän jag fortsatte "träna" henne. Jag vet att hon inte vill mig illa och att hennes ambivalenta reaktioner inte är hennes fel men det svider att ösa kärlek över henne och sedan ändå behandlas som ett hot.

När värsta spyreflexen lagt sig bemödade jag mig länge och väl med att bestämma riktning, avstånd, start, stopp...  och det lönade sig, hon gick som en dröm i flera minuter, jag var oerhört glad att jag kämpat mig igenom rädslan -tills hon gick omkull och jag önskade att jag blivit ihjälsparkad istället.

Det var fruktansvärt men hon klarade sig bra. Hennes hovar är stenhårda och glatta som marmorskivor så idag har jag fulklippt dem, jag har gjort så tidigare år när det varit isigt (vilket det inte är nu men frusen mark och ingen snö ger inte heller mycket till grepp), jag klipper alltså små hack på flit och skiter i att raspa. När hovarna är tillräckligt friska och hårda håller "hacken" genom träning och allt. Fenja stod för övrigt för första gången helt stilla och lyfte samtliga hovar tills jag var färdig - duktig! Hon har varit duktig och tagit några nya kliv i skogen idag också.

Fin bild som Adam tog i väntan på att jag klädde på Festsson idag:

tisdag 29 december 2015

För kallt

Nä nu äre lite kyligt... Jag och Adam red ut igår, det gick finfint men vi frös utav bara h-lvete, heffaklumparna var på gott humör och vi red i samtliga gångarter faktiskt.



I morse var det -14, och som synes har vi ingen snö att tala om så det är lite trökigt just nu, förspänt nog finns det dock ett par kilometer preparerade vägar så träningsmöjligheterna är egentligen fortsatt goda.

måndag 28 december 2015

Orka tänka

Har lite energibrist men hästarna mår bra och vi jobbar på som vanligt.






lördag 26 december 2015

Vilken dag

Igår var Salsa sjövild, hon har inte fått komma ut tillräckligt mycket senaste veckan så det var en och annan myra i brallan där kan man säga... när jag väl fått på utrustningen och kommit iväg en bit började man känna igen henne.


Från min och Fenjas lilla "ridtur" härom dagen:


Idag var tjejerna supersköna, nu var det tyvärr fruset i marken men vi gick till banan och myste lite i solen, idag var första gången vi gick fram och tillbaka helt utan snedsteg (vilket är en otrolig lättnad!) och som Adam sade är det verkligen givande när man ser hur stor skillnad träning faktiskt gör.

fredag 25 december 2015

En rejäl skopa mod...

...kan man, utan att överdriva, säga att det krävdes när jag grenslade Friesermonstret igår.

Vi tog oss till ridbanan, det blåste, hon var nervig, jag försökte leda/longera, hon var "arg", stod på bakbenen hundra gånger och när jag fått på sadeln bockade hon iväg som en vildhäst.

Well, jag sade någonstans där i mitten att det inte skulle bli någon ridning men sedan kände jag mig så förbannat nedslagen och uppgiven att jag helt enkelt föredrog att bli avkastad än att kasta in handduken.

Sagt och gjort.

Jag kom upp men så mycket längre kom jag inte. Hon ville inte röra sig så tillslut blev jag tvungen att be Adam gå framför henne, så vi fick lite draghjälp, vilket hjälpte upp det hela men varje gång hon spände till eller tog ett snedsteg blev jag livrädd att hon skulle springa över honom så det var svårt att fokusera på något annat.

Jag skrittade runt i fem minuter och satt på henne totalt nästan tio minuter. För mig var det en bedrift att våga sitta upp så jag kan inte vara annat än nöjd, när jag satt av hade Fenjas skugga i blicken lyfts och vi kunde avsluta med lite välförtjänt pusskalas.


Jag skulle egentligen behöva hjälp från marken men att leda och longera Fenja är ju som bekant svårare än att rida henne så det är inget alternativ (om jag inte slänger upp Adam och sköter henne från marken själv då...? Haha, kanske inte).

Några idéer har jag så vi kommer kämpa på här nu.

onsdag 23 december 2015

Gul och svart

Festsson har vi åkt bob efter idag, det var tungt i gräset men han kämpade på bra, ser fram emot mer körning med honom min dyrbaraste juvel.


Fenja fick "gå" lite längs vägen. Frieserfian är pigg som tusan och inte helt lättmanövrerad men vi kämpar på...

Från igår (klipper nog ihop en video av det hela):

tisdag 22 december 2015

Mycket bra

Fenja fick spatsera helt allena till ridbanan idag, är mycket imponerad av henne må jag säga, allt är så där hårfint på gränsen för vad hon "tål" men varje lyckad träning är en seger. Man kan säga att jag är mer stolt och nöjd när det nästan skiter sig än när hon är "lugn", att hon kan bli orolig/rädd men ändå vara hanterbar är ett stort framsteg.

Sedan hade jag ett kort vardagligt liberty-pass med killarna, lite hoppning och lite tricks. Resten av dagen gick åt till att hämta hö så Salsa var för ovanlighetens skull den som blev utan motion.

måndag 21 december 2015

Galna brudar

Igår hade vi en äventyrlig dag... Tjejerna var sjövilda men jag hade bestämt att vi skulle gå till banan så det gjorde vi.

Jag går lite i förväg med Fenja och det beror dels på att jag vill att vi klarar oss själva men också för att Adam och Salsa ska få en sportslig chans att ta sig ur skottlinjen om Fenja skulle komma farandes.

Nu var det Adam som hade den tuffaste resan, jag såg i ögonvrån (och hörde...) att det var med viss möda han höll tanten, stackars Adam har nog inte utsatts för något liknande tidigare och jag vet att Salsa är starkare än man kan tro.

Väl framme vid ridbanan fick Fenja totalt frispel, jag behövde få loss henne (knäppa upp linan) och ta över Salsa så Adam skulle kunna stänga grinden men det var lättare sagt än gjort med den där draken härjandes för allt hon förmådde.

Efter en skälvande minut kunde Adam undsätta sig och jag kunde ta över hästarna.

Sedan hade vi jätteroligt, Fenjas bensin tog slut efter den rejäla urladdningen så Salsa fick hålla låda och det gjorde hon så gärna, mot slutet orkade Fenja hänga på lite igen och hon gjorde det jättefint tycker jag.

För att inte nämna att Fenja gick bakom mig nästan hela vägen hem sedan - mäkta stolt över henne!

Fenjas inledande tok var det ingen som vågade filma tyvärr...

lördag 19 december 2015

Läget

Delade av tjejernas hage i väntan på att isen smälter bort.

Att de står så långt ifrån varandra är för att de som synes just serverats sitt respektive foder och eftersom Salsa äter upp sitt på en minut medan Fenja tar en kvart på sig (det är sant) lurar jag iväg tanten lite.


Erkänner att värmen är ett välkommet avbrott, att slippa frysa måste vara något av det skönaste som finns, "projekt städa hagen" börjar lida mot sitt slut tack vare lite nya tag igår. En och annan pinne har det blivit... jag tänker alltså låta högen ligga längst ner i gropen i hagen:


Ser fram emot några varma dagar som kan ge mig möjlighet att använda banan igen, skulle gärna hoppa araberna och förstås få ner Fenja för lite lek, blir Adam hemma en del nu så ska det nog lösa sig.

torsdag 17 december 2015

Spring i benen

Tog ut tjejerna på varsin promenad idag. Salsa pinnade på som aldrig förr, förmodligen var hon lite frusen i regnet och behövde röra sig, en tapper insats av henne tycker jag.

När jag efter lite bök fick ut Fenja var det med andan i halsen hela tiden, det var "nära ögat" vid något tillfälle och det beror mycket på att lilla arabtanten saboterar med sina högljudda protester, jag väljer dock alltid att se de gånger hon rusar/skuttar till som något positivt då de bevisar att hon faktiskt inte längre automatiskt sliter sig.

Det är sjukt isigt efter dagens laddning av underkylt regn så det är tacknämligt att det finns en grind som vetter direkt mot skogen och att det är högt gräs första biten. Jag har själv halkat omkull två-tre gånger idag (trots att jag verkligen gjort mitt bästa för att undvika just det...), man tror att man kan gå i gruskanterna av vägen men det ligger en sådan perfekt film av is på precis allting så halkigare än så här blir det inte. Fan vad jag svurit idag.

Skit

Nu har man då ingen tur med vädret, först ett par dygn med temperaturer ned till -13 och nu regnar det på den lilla lilla snön som kom i morse... Fiii fasen.

Underlaget har varit helt okej trots den stränga kylan, jag har ridit i skogen (med lilla araben who else) som vanligt varje dag, det har ju inte varit halt och för hårt blir det inte så länge man går på stigar.

Fenja har jag försökt ta ut men det har varit svårt, jag tappar känseln i händer/fötter och kan ändå knappt röra mig i alla kläder, hon är frustrerad och lider av överskottsenergi men jag kan tyvärr inte "lösa det" så länge omständigheterna är som de är. När underlaget tillåter kan man träna henne i hagen men det går inte nu.

Pojkarna har jag däremot lekt lite med i hagen, åkern drabbas ej lika hårt av tjälen så där i gräset kan man alltid ta ett litet försiktigt pass, de är sig själva trots kylan vilket är skönt.


Själv brottas jag med svår ångest efter allt som hänt hos tjejerna, varje gång jag går dit oroar jag mig för vad jag ska mötas av och när någon häst ligger ned bryter jag ihop ordentligt, jag kan inte skaka av mig den där känslan och den är svår att leva med.

De som vet vad jag själv förlorat kan nog förstå att jag tappar orken och lusten ibland, det tär att vara tvungen att ta mig upp och sköta alla dessa hästar från morgon till kväll vareviga dag men det är väl samtidigt en jävla tur att jag faktiskt måste göra det.

måndag 14 december 2015

Gårdagens ridtur

Araberna kom ut på en skön tur i skogen igår, allt gick bra tills Salsa började tjata om att få föda Rucjs barn... haha, är så trött på det där evinnerliga brunstandet, en rejäl skopa munkpeppar mötte damen när vi kom hem.

fredag 11 december 2015

Fin dag

Kom ut på en lite längre tur med Salsa, marken var frusen bitvis men vi har bra fotfäste och tar oss fram ändå, hon var pigg som en mört i vanlig ordning och hade nog gått en mil till om hon hade fått välja själv.

Sedan var det Frieserfians tur, hon började med att avvika från höet och följa med mig genom hela hagen (!) så jag var väldigt nöjd redan innan vi tagit oss ut vilket föranledde ett extra kort pass (ville inte riskera den goda stämningen).

Vi gick cirka tjugo meter "ny mark" och sprang sedan sista biten till grinden. That was it.

Pojkarna och jag tog en lite lagom lång ridtur som gav mig lite välbehövlig påminnelse om varför man ens utsätter sig för hästlivets jämna plågor.

Vi mötte en buss på vägen och passerade en brasa bland annat vilket inte rubbade deras uppsluppna sinnesstämning det minsta varpå jag kände mig stolt och glad för det vi har tillsammans.


Ska inte påstå något annat än att det är "lite kämpigt" att sköta fyra hästar själv, om de bodde hos mig eller åtminstone stod i samma stall skulle det säkert vara lite lättare...

Nu när dagarna är så försvinnande korta vaknar jag med eld i röven varenda dag och susar sedan runt i maxfart för att hinna vattna, fodra, mocka, borsta, rida/träna, vattna, fodra och mocka igen osv. Jag längtar ärligt talat bort ganska ofta.

Well well, cry me a river, så länge de lever och mår bra ska man inte klaga.

torsdag 10 december 2015

Håll i hatten

Glömde

Nämnde ju inte ens att jag löshoppade killarna igår också. Finns inga bildbevis ty jag var ensam och mörkret nästan var ett faktum.

Då var det sagt.

Idag fick tjejerna leka lite med bollen i hagen men det var allt, när det blåser så här hårt tar jag mig inte ut på några större äventyr, så här såg de ut (okej hur söt är bilden på Salsa!?):



Pojkarna hade gott om spring i benen idag också, Fester bjöd för ovanlighetens skull på lite regelrätta bocksprång, upphör aldrig att fascineras av deras glädje och kärlek.



onsdag 9 december 2015

Happy days!

Men nu jävlar är jag glad.

Tog tjejerna ner till banan igen, ville naturligtvis passa på medan hjälp fanns att tillgå, banan var dessutom mjuk idag så vi kunde faktiskt göra något när vi kom fram.

Fenja fick gå först och hon klarade det riktigt bra.



Eftersom det är träning nog för Friesermonstret att gå fram och tillbaka koncentrerade jag mig på Salsa och lät Fenja lulla runt som hon ville.

Vågar egentligen inte släppa Salsa och låta henne springa hur som helst, är rädd att hon klipper staketet som ingenting, men på slutet fick båda vara lösa en liten stund - väldigt roligt tyckte de.



Inget gör mig så glad som glada hästar. Jippi!

tisdag 8 december 2015

Yrväder

Tog en lång tur med Salsa i blåsvädret igår, hon är för rolig, det märktes att hon vilat ett par dagar om man säger så...

När det föll träd framför näsan på oss rörde hon inte en min men när det var en orörlig sten bredvid stigen visste hon inte hur vi skulle överleva, stenar är förvisso ovanliga i dessa trakter så må hända visade hon prov på sin intelligens och inget annat, ett något svettigt men välbehövligt pass.

Efteråt lekte jag med killarna en stund, även de var till bristningsgränsen fyllda med energi, mycket roligt hade de och jag var helt överflödig men det är tillräckligt underhållande att endast vara åskådare.



Från i helgen:


Jag har valt att inte ta ut Fenja i blåsten, av ren självbevarelsedrift förstås, men idag har vi gått till ridbanan(!).

Med god hjälp av Salsa och Adam (som för första gången jobbade hemifrån och helt enkelt omöjligtvis kunde undslippa att hjälpa till), skakigt var det men vi tog oss dit och hem i samlad trupp.

Man ska inte överskatta Salsas närvaro då man tydligt ser vem det är som påverkar vem av de där tu men hon är en pärla att ha med sig och blir inte arg ens när Fenja kliver på henne.

Marken är frusen så det gick inte att "göra något" på banan men det spelade mindre roll.

Började med att släppa Fenja och traska runt med Salsa, Fenja undersökte världen lite försiktigt men passade på att trava lite också, när jag sedan bytte häst hängde Salsa troget med hela tiden - gullig!



"Åååh vad skönt..." haha.

söndag 6 december 2015

Vädret

Plus tio (!), tjällossning, vattenpölar och fågelkvitter. Märkligt.

Igår tog jag en promenad runt byn med killarna, det var rena polishäst-träningen i mörkret (alltså snacka om kolsvart) och blåsten (faaaen vad det tog i emellan åt) men de var förvånansvärt oberörda när vi väl hade tagit oss ut genom grinden... haha, först tittade de på varandra och såg ut som att de frågade "Tänker du följa med henne?! Nä inte jag heller!".

Isen är ett minne blott vilket är väldigt skönt, dock har det varit för tufft väder för att jag ska riskera att ta ut Fenja, Salsa passar jag på att vila lite nu när det ändå blivit halvfart senaste veckan.

Lilla araben behöver tid för återhämtning också, man ska inte glömma att hon behöver sättas igång lite lugnt, nästa vecka återupptar jag träningen som vanligt.

Har ridit stora araben en liten stund idag, bilden är dock hör och häpna inte tagen idag, aktuella bilder kommer.


fredag 4 december 2015

Nu äre mysigt

Inte.


Hos tjejerna är det dessutom isigt, det kanske inte syns men allt är täckt av is, supernajs.

Igår fick jag hålla i draken ordentligt, vi gick ånyo på lite nya stigar, hon började trava och sedan ville hon inte sluta... jag blev ordentligt nervös ett tag men det löste sig, jag ser det från den ljusa sidan, visst hon är "svår" men dessa problem är ändå godartade.

torsdag 3 december 2015

Pysslat

Blev mycket gjort igår, samtliga fyrbeningar borstades, verkades, promenerades och vissa av dem blev även klippta lite här och var.

Fenjan och jag klev av vägen och gick rakt in i skogen direkt på vår promenad, vi gick lika långt som vanligt men alltså med ny mark under fötterna hela tiden, lite otäckt men roligt tyckte Friesermonstret som faktiskt brallade till två gånger.

Jag har inga som helst planer på att uppfostra henne när det gäller det här nya beteendet, att hon har framåtanda och överskottsenergi är ett stort steg i rätt riktning, från att inte vilja lämna hagen överhuvudtaget ser hon numera fram emot det och även om vi balanserar precis på gränsen för vad vi klarar är alla lyckade promenader en liten seger.

Snyggfian har sett ut som ett skabbigt får senaste tiden så jag gav mig fanken på att borsta ur all gammal sommarpäls (alltså hur sent kan man fälla?) och reda ut allt trassel, när jag ändå var igång med helrenoveringen såg jag över hovarna också vilket gick bättre än vanligt (yey!).

Det snöade friskt ett tag men till natten övergick det i regn så idag är det ännu sämre underlag än det varit senaste dagarna. Igår kväll tog jag pojkarna på en promenad i "snön" men det hade redan blivit is i bilspåren så vi fick knata på lite fokuserat för att hålla fotfästet, de är mer benägna att halka när man såsar runt lite slött, blir det riktig is tar jag fram bootsen (broddade) men jag broddar aldrig (nej inte ens en timme) så länge det är barmark.


Prognosen visar idel röda siffror dagtid och blåa siffror nattetid så antagligen får vi leva med detta bajsväder ett tag framöver, imorgon ska det spöregna... hurra.

tisdag 1 december 2015

Så trött

Har försovit mig ett par dagar nu, jag vaknar strax efter klockan sju med ett j*vla ryck, ingen större fara alltså men ändå ett tråkigt sätt att börja dagen. Lyckades dessutom nicka till i soffan vid lunch idag så den enda hästen som blev tränad heter (föga förvånande) Salsa.

Det går inte att åstadkomma något vettigt nu ändå eftersom marken är frusen men försöka går ju. Jag har lite utrustningsbekymmer med lilla araben, hennes sadel eller rättare sagt sadelpaden har gett henne skav, den ligger och sågar lite när hon rör sig så det är mycket därför jag ridit mest barbacka senaste tiden.

Jag ska stjäla några av större arabens grejer så ska vi se om det går att lösa.

måndag 30 november 2015

Alla fyra

Lyckades träna samtliga hästar idag, plus verka en annan pålla, det går att hinna innan mörkret faller om man verkligen ligger i (och kan tänka sig att borsta lite halvnoga)...

Red ut en relativt kort sväng med Salsa, den frusna marken inbjöd inte direkt till några större utsvävningar, hon var pigg och glad men lugn och fin.

Fenja tog jag ut på en "lång" promenad, minsann, vi utökade vägen med säkert 100 m idag. Hon var inte helt säker på om hon skulle klara det så lite galopp blev det men ingen panik, ibland vet jag inte om jag ska skratta eller skita på mig men man måste våga chansa lite om det ska "hända" något.

Pojkarna fick gå en promenad runt byn, tänkte rida och ha Festponnien som handhäst men jag ändrade mig när jag såg hur gruvligt leriga de var, asfalten är isig så vi fick gå lite försiktigt vilket var lättare sagt än gjort när vi råkade knata ikapp ett annat ekipage... haha, Fester mumlade så tyst och gulligt att jag inte kunde låta bli att prata högt med honom.

Älskar min finaste lille pojk.

Kanonkulan

lördag 28 november 2015

We did it

Inte var det skitlätt men vi är nöjda och glada!



Man har ingen direkt snålskjuts på Salsa egentligen, Fenja bryr sig helt enkelt mer om omgivningen än sällskapet men det känns ändå tryggt att kunna släpa med sig ett stycke stencool arab.

Nästa mål blir att gå till ridbanan för att kunna träna lite löst och fint.

Hej vare svänger

Hur ska man kunna låta bli att kommentera vädret när det ena dagen är tio minusgrader för att sedan svänga upp till elva plusgrader (!). Lerigt blir det men hellre det än tjäle, is och ingen snö.

Tog ut Salsa på ett första lite seriösare galopp-pass igår, hon tror knappt det är sant när jag släpper henne en hel kilometer men med lite uppmuntran tar hon sikte på horisonten, riktigt roligt för både mig och henne.

Fenjan fick också en liten (om än något modestare) språngmarsch, vi travade på vägen lite längre än vi tidigare vågat, nu känns hon relativt modig och nyfiken på vad som döljer sig runt nästa krök men vi fortsätter att inte förhasta oss känner jag...

torsdag 26 november 2015

Att ta sig i kragen

Nu har jag slutat deppa och tagit nya tag med Friesermonstret, vi har som bekant inte varit tillbaka "i god form" sedan Tessan stack (och allt blev en enda röra...) men nu har jag fullt ut accepterat att vi backat i utvecklingen och nödgas "take it from here".

Jag vill inte påstå att vi är på ruta ett igen men om vi tänker oss att vi var vid ruta tio i mitten av oktober så är vi tillbaka vid ruta 3-4.

Mycket är annorlunda nu, hon har en riktig kompis som hon har större utbyte av och en inte helt oväsentlig förändring är att Fenja är den som bestämmer, man behöver iaktta dem noggrant för att upptäcka någon som helst rangordning men den finns där och Fenja är högsta hönset.

Hon tar för sig på ett annat sätt när vi är ute också, för den med otränat öga har hon kanske samma "problem" som förut men energin som hotar att brisera är inte endast av ondo nu, idag fick hon till ett galoppsprång bredvid mig men jag tog ändå inte i linan för så pass säker var jag på att hon inte tänkte sticka ifrån mig.

Det som varit knäckande är att jag dels inte får ut henne vid nedre grinden och vill jag lägga en volt någonstans tar hon direkt till bakbenen eller den berömda gående stegringen. När man står där som ett sårat litet barn och uppriktigt undrar "vad f*n ska vi hitta på då?" då är det svårt.

Nu tänker jag gå våra minimala promenader, utöka dem med någon meter varje dag, och den dagen det känns värt att testa så siktar vi på ridbanan.



Festssons nya outfit är lite tight men han är så fet att det vore konstigt annars... Kanske ska börja rida honom också (haha!) och hoppas på samma viktnedgång som den bruna kotthästen uppvisat, nej så roligt ska vi inte ha men nu ska han köras om det så blir det sista jag gör.



onsdag 25 november 2015

Tre av fyra

Lyckades träna alla utom Festsson idag.

Salsa och jag tog ett första "dressyr"-pass på banan, det finns en del att jobba med där om man säger så... haha, hur bra jag än tycker att det går så byggdes Rom trots allt inte på en dag.

Fenja fick komma ut på sedvanlig promenad, har bestämt mig för att gå samma j*vla sträcka varje dag och helt enkelt nöja mig med det, hon travade och vevade med nacken en del men det känns bara bra faktiskt att hon visar lite självförtroende och framåtanda.

Om hon är en "normaljobbig" unghäst som spritter av energi och vill att det händer mer - ja då blir jag jätteglad!

Underlaget är relativt kasst nu, vi gick från tio (!) minusgrader till ihållande duggregn på bara några timmar och allt det underkylda regnet har lagt sig som en förrädisk fälla precis överallt, paddocken är dock fullt funktionell så även Rucj fick en tur dit idag.

Efter att ha ridit ett pass barbacka på Salsa var det overkligt svårt att ställa om till min supersize arab, vi stretade på en stund men det gick helt enkelt inte, jag satt av och tränade honom lös istället.

Är inte så jättekul i dagsläget, en sovmorgon, en ledig dag eller en liten semester hade inte suttit fel... eller kanske bara en dag utan mockning eller vattendunkar och höbalar... ja drömma går ju.



tisdag 24 november 2015

Är man bäst eller

Nog förstod jag att jag skulle kunna löslongera Salsa på första försöket men att det skulle gå så här bra var en välkommen överraskning.



Arabtantens framsteg är bra för mitt stukade självförtroende, det går inte bra med Fenja just nu och tvivlet kommer då obarmhärtigt smygande, tack och lov för att man får vara duktig och lyckas med någonting.

söndag 22 november 2015

Kris på kris

Nu är det lite för mycket för mig.

Stackarn som blev skadad förra helgen blev asdålig av medicinen, hon har legat ner och varken ätit eller druckit, igår fick hon dropp och nu verkar det väl äntligen som att det börjar ordna upp sig.

Jag kan inte sätta ord på hur hemskt det har varit att leta efter hennes orörliga kropp ute i mörkret. Att lämna henne i det tillståndet har varit nästan omöjligt, har tyckt så fruktansvärt synd om henne och minst hundra gånger har jag trott att hon slutat andas.

Mina hästar har fått komma ut på promenader men det är allt, eller jo vänta, jag och Salsa har hunnit med ett första försök till lite frihetsdressyr och faaaen vad bra det gick. Hon är väl ändå helt otrolig den lilla hästen. Filmade oss (med hjälp av en pall) så det kommer video.