Men kom igen

Åh alltså denna fölvaka...

Jag sover alltså på soffan sedan flera veckor tillbaka, har tusen larm under natten för att lite lagom seriöst vaka över min amerikanska kompis, under dagen tar jag naturligtvis hand om mina egna hästar (plus Caspar) som vanligt men jag ser till att hålla ett öga på världens mest gravida häst åtminstone varannan timme.

Nu hann jag precis börja vaka över hennes boxgranne också men det tog inte många dygn innan hon klämde ur sig ett fruktansvärt sött miniatyrföl. Tro på fan jag lyckades missa fölningen med 29 minuter, höll på att svimma när jag kom hem och skyndade in till datorn (som stått med öppen feed i veckor) och där fann ett blött litet knyte, hon fölade på dygn 328.

Min kaspiska vän är väl i detta nu på dygn 370 tror jag...

Så här ser mitt liv ut:

Gulligt

Jag fick nyligen räkningen för Plättans ultraljud och slogs av en så jävla söt grej. Nu var jag ju till en seminveterinär som jobbar på en helt vanlig veterinärklink så själva räkningen kändes bekant men under diagnos gick det att läsa "dräktig" och det tyckte jag var underbart gulligt. Fler sådana "diagnoser" tack.

Vi har sommar någon dag här och där så jag har passat på/precis hunnit schamponera mina största djur ordentligt. Får säga att Fenja sköter sig exemplariskt och låter sig inte ens skrämmas av vatten i ansiktet, då är hon därtill lös, Rucj var i behov av en genomgång men ser helt ok ut i både man och svans - inga sår men glest mellan stråna.

Gullbullen har nästan lärt sig en ny grej som vi måste försöka föreviga i brådrasket.

Så dålig idé

Vetgirig som jag är har jag fördjupat mig hejdlöst i allt vad fölning heter. I min jakt på kunskap fann jag en live feed på ett dräktigt sto som jag nu "fölvakat" över i alltför många dagar. Att finna videos på själva fölningen är ju ett tämligen simpelt företagande men att få en live-inblick i tecknen som leder fram till själva fölningen kändes som en fantastisk möjlighet...

Well nu är hästrackarn på dygn 361 och jag är fanimej helt slut... haha.

Mina egna hästar mår hur som helst fint, Fester är pigg och sprallig som vanligt trots enorma mängder gräs, Rucj har "kli" förstås men det är än så länge hanterbart och några testar man sitter kvar, Fenja är hög på energi och vi fortsätter leka i hagen några korta stunder här och där.

Allmän update

Då har Plätt varit hemma en tid och allt återgår så sakteliga till det normala. Det är skönt att ha plockat ned alla avgränsningar i hagen och slutat oroa sig för vad som skulle hända om det kom en galning och öppnade alla grindar. Att slippa försöka tvätta snorre och fiffi samt ducka för brunstduschar är väl också ett plus... men jag saknar henne.

Guldbollen mår prima även om han är sympatigravid och motioneras därefter. Red några minuter härom veckan och han var som vanligt hur stabil som helst trots mer än ett år sedan sist. Det är sannerligen tåga i den där lilla kusen. Finns ingen häst som gör att jag känner mig så fjäderlätt och "buren" som den där lille mannen som är en halvmeter för liten för mig.

Rucj har jag faktiskt ridit tre gånger senaste tiden. Jag lägger mest krut på uppvärmingen från marken och rider bara en liten stund men det har känts överlag bra, en av gångerna red jag utan huvudlag och han var rejält busig men tillräckligt cool och "lydig", försöker komma igång med att rida utan sadel men det är så vansinnigt svårt. Rucjs rygg känns som en sådan där balansboll, man sitter liksom verkligen "ovanpå", jag har ju svårt för hans rörelser men jag lär väl öva om det någonsin ska bli nå bättre.

Efter en horribel träning för tre veckor sedan, då jag svor på att jag aldrig skulle försöka igen om jag överlevde dagen, har Fenja fått space, space och mer space. Nu har hon varit kontaktsökande och förmedlat positiv energi ett antal dagar och vi har kunnat leka lite lätt i hagen med gott resultat.

Det var det det

Då var Plättan konstaterat dräktig och hemma hos sina ägare igen.

Självfallet är jag supernöjd att hon tog sig på första försöket och att allt gått så bra men jag hade ju helst haft henne kvar (plus eventuella fölet)... Hon är en fantastisk häst och precis rätt typ både när det gäller exteriör och temperament.

I torsdags hade jag väldigt lite hopp om att hon var dräktig då hon hade börjat flörta med Fester som förstås var jätteintresserad. Jag fick mig en smärre chock när det dök upp en fosterblåsa på skärmen.

Hon imponerade på mig genom att vara helt oberörd hela dagen. Hon reste, väntade (ordentligt länge), blev undersökt och reste igen med ungefär samma stress som en gråsten.

Jag har sagt länge att jag ska skaffa mig ett welshsto men eftersom man är färgad av att man "borde" rida (dvs ha stora hästar i mitt fall) har det hamnat i skymundan i ett lite mer "oseriöst" fack. Hur som helst vill jag ändå inte skaffa fler hästar, varken köpta eller egentillverkade, förrän jag har det som krävs för att det ska fungera och den dagen lär väl aldrig komma. Såå bitter... haha. Nej men nu känner jag mig åtminstone stärkt i att min vision med fler ponnies verkligen är vad jag vill ha.

Och här kommer obligatorisk "göra föl" - film:

Hästfärger

Hur färger nedärvs är ett ämne som jag finner intressant och som samtidigt retar gallfeber på mig då så mycket okunskap florerar.

Har man exempelvis en häst till salu eller en avelshingst som helt felaktigt sägs lämna/inneha vissa färger blir jag lite smått förbannad. Falsk marknadsföring bottnar säkert i många fall i ren okunskap men å andra sidan vet jag väl inte riktigt om det är nå bättre...

Gulgenen är populär och inte ens lite svår att förstå sig på rent genetiskt - trots det läser man om exemplevis fuxar "som lämnar gult". Nej nej nej. Det gör de ej. Ja inte på egen hand iaf.

Om två isabeller producerar en fux, vilket är fullt möjligt, har sagda fux i sin tur inte ett scheit gult i sin genkod och kan inte "ge gult" (ja rent teoretiskt kan förstås avkommor bli gula men endast pga den andra föräldern som då alltså måste vara gul på ett eller annat sätt).

Detta blir lätt en roman men för att simplifiera kan man säg att det krävs ett gulanlag för att bli gul men alla gula hästar har förstås en grundfärg och om avkomman ärver mammans eller pappans (eller bådas) gulgen är alltså inte säkert.

I exemplet med isabellerna kan man alltså få avkomma i färgen fux, isabell eller cremello. Har man "tur" får man alltså en dubbelgul (i detta fall med grundfärgen fux dvs en cremello) och då blir det genast enkelt att börja färgavla då dubbelgula alltid lämnar gult (eftersom de har dubbla anlag och ett anlag "ska" ju med till avkomman).

Även dubbelgula (det man förr kallade albino, alltså ge mig styrka... haha) har alltså en grundfärg även om det kan vara svårt att avgöra vilken då gult i dubbel uppsättning ger sådant stort utslag.

Något gulgenen däremot är dålig på att bleka är svart och här kommer vi till det största problemet.

Det finns en drös "mörk-/svartbruna" hästar som i själva verket är gulsvarta. Själv känner jag till fem stycken felregistrerade hästar, i samtliga fall är föräldrarna svarta och gula så det krävs inte precis någon Sherlock Holmes för att lösa fallet, när dessa hästar lämnar gula avkommor sprids förstås fel information om hur nedärvningen fungerar eftersom hästarna felaktigt benämns ex mörkbruna.

Enda gången det kan vara svårt att spåra färg med hjälp av föräldradjuren är när de skimlat av och saknar angiven födelsefärg.

Fester till exempel har fått gulgenen av sin mamma, då hans pappa är rödskimmel, hon var "vit" och vilken färg hon hade i botten vet jag ej men gul var den alltså i någon form.

Gulgenen syns oftast relativt tydligt även på ögonen så skimlar eller så kallade "svarta/mörkbruna" kan man avslöja tack vare ovanligt gyllene ögon.

När det kommer till Fester och Plättans eventuella avkomma blir det garanterat grundfärgen fux eftersom fux + fux = alltid fux, sedan är frågan om hen ärver antingen mammas, pappas eller bådas "tillägg" dvs gulgen och/eller konstantskimmelanlag. 

En isabell konstantskimmel hade ju varit något, tror aldrig jag sett en sådan, om jag inte är helt dum (vilket jag inte är) är chansen lika mellan fux, rödskimmel, isabell och isabell konstantskimmel dvs 25%. 

Hallå hallå

Har haft fullt upp och ingen/begränsad datatid.

Här fortlöper allt någorlunda som det ska. På torsdag är det dags för ultraljud - olidligt spännande! Törs inte riktigt tänka på att hon åker hem igen om det visar sig att hon är dräktig nu. Vi är väldigt fästa vid henne och pojkarna anser verkligen att hon är en i familjen.

Mitt galna Friesermonster har tränats med blandat resultat den här veckan. Hon går inte längre med Caspar tyvärr då den lilla julgrisen måste ner i vikt men de står åtminstone med bara ett enkelt stängsel mellan sig. Nu har jag alltså alla fem i varsin hage, alltså skjut mig... nej då men i detta ökenlandskap hade det varit enklare om de inte hade varsin vattenhink. Nu ska det väl förhoppningsvis bli lite svalare/blötare kommande veckan.