torsdag 22 augusti 2013

Promenad och födelsedag

"Äter ute"



När vi kom tillbaka från promenaden parkerade hästarna direkt och stod bokstavligt talat och sov en lång stund, ja så länge jag var där helt enkelt. De är verkligen ett harmoniskt par, lutar sig mot varandra, klias och myser. Att få finnas i deras närhet, att få ta del av hur bra de trivs med varandra, är något av det finaste jag har i mitt liv.

RucjRucj har varit utan flugtäcke något dygn (täckena ger ett visst skav och jag är därför så restriktiv som möjligt med användningen av dem) -det straffade sig direkt. Knottror över hela kroppen och stora hårda bulor på ryggen kasserade alla ridplaner för dagen. 

Kanske man ska fröjdas över att sommaren lider mot sitt slut...?



Salsasåsen uppnår idag den aktningsvärda åldern 15 år och jag är jätteledsen att jag inte har henne hemma, istället är det min otacksamma mamma som får ha henne. Morsan gnäller över hur dryg Salsa är för att hon inte går i koppel och springer med i skogen lika bra som förut och inte hör eller ser hon heller.

Klart hon är lite dryg när hon envisas med att skritta (långsamt...) och visst är det problematiskt att inte kunna ropa på henne och ja hon går in i saker å så...

Men hur underbart spritter det inte i kroppen och värmer i hjärtat när hon får sina busfnatt, kastar sig över toapappersrullar, galopperar och hoppar högt för att man ska fånga henne i luften?

Det är ju helt jävla fantastiskt.

Än mer fantastiskt med tanke på att hon rent realistiskt går på övertid sedan länge.


Jag hjärta den där stinkande söliga varelsen.

Hon är ju bäst.

4 kommentarer:

  1. Åh Fia!!
    Om bara alla människor kunde se världen genom din ögon !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja tänk, alla djur skulle bli uppskattade och älskade. Det vore nåt det.

      Radera
  2. Jag är inte väl alls otacksam för att Salsasås blivit så gammal! Men jag har däremot accepterat att det inte funkar med promenader längre, och hon vill inte heller! Hon trivs bäst med att lunka runt på tomten och det gör hon mycket! Hoppas på att vi får några fler år tillsammans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu var jag må hända lite sentimental och missunnsam men ändock inte allvarlig när jag skrev det här. Jag förstår att du inte har samma tid med henne som jag har, när hon är här kan ju hon och jag gå i skogen utan att några andra yngre hundar springer ifrån henne hela tiden.

      Våra förutsättningar att uppskatta henne skiljer sig åt och därför tycker vi olika även om vi säkert tycker lika mycket om henne egentligen.

      Radera