lördag 31 maj 2014

Hä gick väl både bra och dåligt

Guldstjärna till Rucj som reste mycket bra och faktiskt inte flög så där jättefort ut ur släpet, haha. 

På hemvägen kände jag mig faktiskt helt och hållet botad från min skräck att köra honom, han går snällt in i släpet och står nästintill stilla sedan, ja jag till och med lyckades lasta ur honom (ensam) skapligt lugnt och fint.

Själva tävlandet gick dock åt skogen kan man säga.

Under framridningen var vi lite lite sega och spända men det kändes absolut bra ändå med tanke på regn och hästträngsel.




När vi kom till framhoppningen började jag ana oråd trots att jag egentligen var riktigt pepp och hoppsugen.

Han hoppade stundtals med visst engagemang men var väldigt tveksam däremellan. Det var alltså inte så att han slutade hoppa helt, han bara slutade bjuda nästan helt och han stannade en eller två gånger (minns inte riktigt). Jag var helt säker på att något inte stämde för det är verkligen inte likt honom att inte vilja hoppa.


Jag bestämde mig för att i alla fall försöka starta och skrittade därför runt i ett par minuter så att han skulle få möjlighet att eventuellt kissa, han försökte bajsa några gånger utan att det direkt kom något och så har han aldrig gjort tidigare så jag anade som sagt oråd.

Det typiska var att ekipaget före mig inte var där så helt plötsligt skulle vi in, jag hade tänkt ta två språng till innan start men det sket sig alltså.

Han stannade på första hindret och jag valde då att ge upp (utgå), jag red helt passivt och bara klappade honom snällt och sa att det var helt okej att stanna. Han får välja själv, jag tänker inte pusha det minsta när jag känner att något är knas.

Jag skrittade av banan, vek upp i skogen och retligt nog kaskad-kissade han då i blåbärsriset.

Nu är jag glad att han kan åka transport men jag tänker inte anmäla till fler tävlingar. Känner mig nedslagen av att vi på bara några veckor gått från att ha nästan noll vägringar i protokollet till att ha närmare tio.

fredag 30 maj 2014

Eldprov

Ja det känns onekligen som att morgondagens tävling blir lite av ett eldprov för oss. Nu måste Rucjsson klara av att resa i en timme och jag åker dessutom iväg ensam, man är väl inte riktigt klok egentligen men för att utvecklas måste man våga chansa ibland.

Senaste tävlingen kom vi som bekant inte ens till start men (i vår allra första start) dessförinnan fanns inga bekymmer frånsett att jag glömde ett hinder i start nr två.

Målen för morgondagen är att resan ska gå bra och att vi får en bra känsla i ridningen. Hoppas på felfritt ska man förstås göra men det viktigaste är att jag rider bra.

Förutsatt att han bevisar att han kan resa så långt kommer vi få helt nya möjligheter att tävla, klubbarna nästgårds har inga fler tävlingar att bjuda på så resten av säsongen avgörs på sätt och vis i morgon.

Pirrigt! Typiskt att det ska regna...


torsdag 29 maj 2014

Gårdagens

Jag hinner med mycket när jag skrittar fram, kafferast till exempel, Rucjsson skulle absolut smaka men han tyckte inte det var gott - haha!











Hoppningen gick bra, han var lite slö med frambenen så han rev två gånger men han skuttade bara lite och hoppade vidare vilket känns jätteskönt.

måndag 26 maj 2014

Men Gud vad segt

Då talar jag inte enbart om min uppkoppling... tog sovmorgon (vilket inte händer ens varje år) så hela dagen blev off.

Luftade Rucj i någon timme eller två, han var ganska disträ så det var svårt att samarbeta.

Han har inte ridits "seriöst" på ett tag nu, vi behöver komma ihop oss och göra oss av med lite överskottsenergi innan ridpassen kan bli fullt harmoniska igen.

Vi borde träna lite regelrätt dressyr men det skjuts hela tiden upp av någon outgrundlig anledning, haha.

















söndag 25 maj 2014

Busy, busy, busy

Phew, vilken vecka, igår gjorde jag ingenting med mina pälsbarn men jag fick mig en rejäl skopa häst ändå.

Jag hade nämligen bokat in ett besök på ett miniatyrhäststuteri. Det var sannerligen superkul att äntligen få träffa en (flera förstås) miniatyrhäst(ar) men det var nästan ännu roligare att få överraska min käre polare, det var del av hennes möhippa så hon var således ovetandes om resmålet.

Åh käre värld det var cuteness overload på samtliga cylindrar.

Idag har jag i alla fall låtit mina hästar leka med varandra, på tal om cuteness menar jag...


Nu under kvällen tog jag även en relativt rejäl tur med Rucjsson, vi ska tävla på lördag så nu är det slut med att ligga på latsidan.

fredag 23 maj 2014

Försöker komma ikapp

Slänger upp en massa bilder från de senaste dagarna så jag kommer ikapp. Den spektakulära hoppträningen finns endast på film så det kommer senare.









Det är alltid lika roligt att hoppa med Festsson, han hoppar helt självmant och dessutom fantastiskt bra.

Jag bara pekar lite, sedan går det ofta i en så rasande fart att sprången blir tre meter långa och ändå lyckas han alltid få upp hovarna tillräckligt för att aldrig riva.

Söt eller vad!?





















Ni förstår ju att man älskar honom så mycket att man knappt orkar med det.