Rucjplutt började med att tveka starkt på om han verkligen skulle klara av att möta världen utan Festsson...
De senaste dygnen har de inte varit isär alls då jag motionerat dem samtidigt och de hela tiden står i samma hage. Med all önskvärd tydlighet bad jag Fester att stanna (vilket han tog förvånansvärt bra må jag säga) medan jag sökte övertyga RucjRucj om min tillsynes illusoriska idé... (som alltså inbegrep att han ämnades lämna hagen ensam).
Det var med ett hårt bultande hjärta RucjRucj började promenera med mig.
Men men, han kom över det efter en stund och var riktigt trevlig under sadel sedan. Skrittade mest men tog några korta galopper där det bjöds schysst underlag. Sadlade hemma vid lägenheten då jag helt enkelt inte ids försöka få med mig borstar, hjälm, sadel, träns, vattendunkar och en tung påse hö. Att ta hästen till utrustningen var enklare än att få med sig all utrustning till hästen.
Avbildade när vi är färdigridna och ska frigöra oss från sadel och träns för att traska hem sista kilometern till hagen. Förfarandet medger alltså att jag slipper bära relativt tung sadel hela vägen hem sedan.
Adam instruerades per telefon att komma ner med mer kläder åt mig. Vantarna hjälper tyvärr föga mot värmebortfallet (då de ej finner någon värme att "reflektera"/bevara) men de hjälper till att minska skaderisken. Avdomnade fingrar har en enerverande tendens att fastna i spännen och dylikt.
Snyggast i stan hela dan. Haha.
Måste den där Raynaud börja diktera ens liv redan i augusti?
Eller?! Är det bara jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar