Massuppdatering

Efter ett antal dagars ofrivillig datalöshet är det med en stark abstinens fingrarna skälvande suktar och sträcker sig efter tangentbordet.

Quick recap:

Måndag - tog ett effektivitets beslut och valde att ta en springtur med båda hästarna, samtidigt alltså. Det gick så där, haha. Fester skrittar ifrån Erucj (japp, ni läste rätt) och Erucj travar ifrån Fester (inte fullt lika svårt att föreställa sig). Men när man faller in i rytmen alla tre samtidigt och jag kan ta ett stadigt tag om de bägges mankammar och bara flyga med -då är det härligt på riktigt.

På kvällen styrde jag kosan mot Gävle för att träffa Emma. Vi hann med en tur i skogen med hennes ArabKalle och förmodligen där ådrog jag mig en liten surpris skulle det visa sig.

Jag sov över (kors i alla tak) och den natten svettades jag ymnigare än jag någonsin tidigare åstadkommit i friskt tillstånd. Hela tiden utspelade det sig bilder för mitt inre om allsköns otrevligheter som skulle kunna drabba hästarna där hemma. När jag släpade mig upp ur sängen följande morgon för att utföra, ja ni vet -en gyllene parabel, då finner jag en ovälkommen gäst på min höft insupandes mitt blod. När fästingen hade avlägsnats, och gått samma väg som parabeln, fortsatte dagen sin utstakade bana.

Vi vände blicken norrut för att provrida pålle. Mer om det senare.

Väl hemma i Gävle igen tog jag raskt mina saker och körde hem i 120 kmh vill jag lova, fullt så illa som det låter var det faktiskt inte med tanke på att det är 110-väg en god bit.

När jag efter vad som tycktes vara en evighet sladdade in vid hagen tittade hästarna med måttlig entusiasm upp mot mig. Brann inte i några knutar där inte. Jag tog genast ut dem på en kortare promenad som mest bestod av att de fick beta längs med åkern och sedan byggde jag lite hinder i hagen ackompanjerad av värsta åskovädret.

Under gårdagen tog jag varsin cykeltur med hästarna, båda två fick även en välförtjänt dusch och sedan byggde jag hage för hela slanten. Stor blåsa i handen blev resultatet.

När man är ensam hemma och varken har dator eller tv att tillgå då kan man plötsligt tycka att P3s sändningar från pridefestivalen är en gudasänd gåva som riktigt får det att spritta i underhållningsmusklerna. Man hinner även konstatera att sommarpratarna håller en oerhört varierande kvalitet och att det finns vissa stycken klassisk musik som verkligen talar till ens inre medan andra stycken mest gör en irriterat vilse i pannkakan.

En regnig dag som denna passar man på att baka bröd, bröd som blev helt sanslöst vackert och välsmakande. Man passar även på att handtvätta den där bh:n som inte sett en droppe vatten på säkert två år och som dessutom av en händelse fick utgöra snuttefilt åt Smulan i Gävle (Smulan är Oskars och Emmas katt).  

När sedan den hett efterlängtade datorn anländer i sällskap av den minst lika efterlängtade Adam då blir det inte mer skrivet än så här.

Och bilder kommer senare.