Långfilmen

Here we go.

Det blev ett längre pass än jag tänkt eftersom hon slet sig både en och två gånger, det kändes nämligen olämpligt att avsluta med att hon gick hem själv...

Å andra sidan är hon egentligen mogen för att fokusera i någon kvart, hade det rört sig om en ännu yngre häst hade jag inte "tagit om" på det här viset.

Jag är inget proffs så jag vill inte pådyvla mina metoder på någon annan men jag vill ändå förklara hur jag tänker här. Vi har övat (lös i hagen) på att hon ska backa undan från mig och följa mig med små små lugna steg när jag går vänd mot henne, det senare bad jag inte om förrän jag kände att jag hade en sportslig chans att få rätt respons.

Jag håller henne kort men undviker att dra i henne, om jag släppte ut mer på linan skulle hon kliva på mig och konstant tappa fokus. Jag använder inte backandet som straff utan endast för att komma tillrätta med att hon är så påflugen och även för att ta tillbaka koncentrationen till oss istället för omgivningen.

Första gången hon slet sig lyfte hon ut mig på isen när hon vände runt så jag fick liksom också upp farten och hade inte en chans att hålla emot, andra gången for hon iväg när vi vände åt vänster, jag blev nog lite feg och mer eller mindre aktade mig eftersom hon var mitt i bröstet på mig när hon bestämde sig för att sticka.



Egentligen har hon en "special"-grimma som jag borde använda men jag leder henne alltid från båda hållen och känner mig därför lite osäker på hur det skulle fungera med den som är gjord för att linan ska sitta på ena sidan i taget så att säga.

Som synes är långpromenader i skogen ännu långt borta men detta är jag väl medveten om och vi är beredda att ge henne den tid hon behöver. Detta var ju första gången för mig också så förhoppningsvis lär jag mig att hantera henne bättre.