Som synes hade jag en lite annorlunda plan denna gång, eftersom hennes hage är ett isigt skämt just nu kändes det viktigt att hon faktiskt fick ur sig lite energi medan vi befann oss på fast mark.
Innan jag tog mig upp till min improviserade "longeringsplats" gick vi fram och tillbaka längs vägen ca 10 gånger, lite längre upp varje gång tills vi bekvämt kunde hålla oss kvar där.
Jag jobbar aldrig med sträckt lina och jag skulle heller aldrig dra henne åt något håll, när jag vill att hon ska komma till mig gör jag en gest med kroppen, det kan bli tillfälligt spänt för att hon vevar med huvudet - jag drar inte in henne till mig.
Eftersom jag inte använder mig av repet (mer än där nöden kräver... haha) använder jag mig desto mer av att vifta i luften, jag kan ha råkat träffa henne med repet någon gång idag men det är inte meningen, varken när jag hejdar eller hejar på ska hon "träffas", däremot håller jag emot när hon stannar upp och "grejar lite".
På slutet kommer hon in på eget bevåg, det är därför jag blir lite barsk och backar henne innan jag låter henne vila så att säga. Det kändes inte värt att försöka driva ut henne på volten i det läget, man ska välja sina strider med omsorg.
Jag är nöjd med dagens pass även om det innehöll både det ena och det andra, man (inte jag i alla fall) är inte så där jättekaxig bredvid 600 kg Fenja, att kunna behålla lugnet och hela tiden känna att "vi löser det här" är ungefär vad som krävs för att jag ska känna mig tillfreds med vår träning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar