Eh... orka borsta.

Jag tror att jag ska ta upp ridningen igen, när ridlusten finns där är det väl onödigt att inte ta en tur.

Det finns dock ett hinder. Det må låta trivialt men jag känner en viss aversion mot att ta itu med den där lerinpackningen varje gång man ska träna.

Nu senast hostade jag grus i flera timmar efteråt trots att jag hade sjal över fejjan. Det är tyvärr ingen engångsföreteelse när det gäller Rucjsson, det finns inte en smutsigare häst på planeten tror jag, han ger sig inte förrän han grävt hål i gräset och kan förse sig med ny skrud ett par gånger om dagen. Skruden är dessutom ovanligt heltäckande när det gäller honom, hela undersidan, pannan och nosryggen, insidan av bakbenen, ja man förstår knappt hur det går till.