Sjukt glad!

Snoret rinner, halsen kärvar och huvudet bultar men upp på hästryggen ska jag!

Ridvägarna är magiska.

Magiska.

"Bär mig".

När vi kom hem till stallet igen skulle Valborg (gårdens tack och lov enda sto, hehe) precis ut på ridtur och Fester var så duktig när hon gick förbi. Trots att han till och med var ensam i hagen höll han sig skapligt tyst och stilla. Min bästa pälsklingsponny! 

De busade lite vid återförenandet men sedan lägrade sig lugnet.

Glada barn = glad mamma - sjuk men GLAD!