Höstens träning

Var tog den vägen.

Ett par dagar in i september gjorde vi vår vandring över berg och dal och landade i paradiset.

Right?!

Tråkigt nog lämnade vi hopp- och dressyrträningen därmed där hän. Till och med Festers välbehövliga cykelturer ströks från schemat.

Det fanns helt enkelt inga ridvägar och paradisåkern var wa-haaay too knölig för någon riktig träning.

Under de två månader som hästarna stod där red jag bara 5-10 gånger. Däremot såg jag till att hästarna fick upp flåset ordentligt VARJE dag.

Jag fick panik över hur snabbt Festsson fläskade på sig och höll därmed strikt på den dagliga galopprace-träningen.

Ingen kan klandra tjocksak för att vara lat eller långsam, trust me.

Så landade vi då tillslut vid vår riktiga destination för snart 20 dagar sedan.

Här har vi kört igång med ridträningen igen. Vi har framförallt skrittat men även släppt loss i lite lagom snabb galopp och travat friskt kortare sträckor. Jag tar det lugnast med traven eftersom det är den gångart han ägnat sig åt minst under september - oktober.

Eftersom underlaget, med all denna sandmark, är nytt för oss tar vi det lugnt på grund av det också. Jag har tagit fasta på att hålla oss på fast (höhö) mark också, vilket har inneburit en hel del knatande på asfaltsvägen.

Känns ju lite lagom onödigt idag när allt är stenhårt.

Nu blire vinter och förutsättningarna ändras ständigt men det kommer spela lite mindre roll i år eftersom jag som sagt tänker trimma i ridhuset en del.

Så det så!