Titta va ja hitta!!

En hästflock? Jo, det hittade jag ju också men det var inte det jag syftade på.

Ett utsökt welshföl? Jovisst, men det var faktiskt inte henne heller som jag menade.

HÄR ser ni vad det var jag råkade hitta, helt oförberedd som jag var blev jag förstås nästan lite gråtmild och fick skärpa mig lite för att inte verka helt koko.

Vem är det då? Det är ju Festers son! Ohämmat utbrast jag -mitt barnbarn! när jag fick ögonkontakt med den gyllene springaren och förstod vem det var jag såg. 

Det var hemskt svårt att slita sig, han stod och följde mig med blicken när jag gick och när jag precis hamnade utom synhåll då gnäggade han (varpå jag höll på att avlida förstås).

Han är så vacker, han har Festers blick och kramvänliga sätt, han är som en nättare och högre version av sin far. Plus en högst personlig bläs, haha, Festers bläs är ju helt perfekt medan Zigges bläs är mycket mer unik.