Barbacka-kvällstur och Indiana Jones

Det blev en favorit i repris på barbacka-sitsträning-på-långtur idag. Fullt lika långt red jag inte den här gången och jag utförde heller inte fullt lika gymnastiska övningar men jag red än mer au naturel och lät repgrimman utgöra huvudlag.

En annan sak som skiljde sig lite åt från förra gången var att jag inte behövde rasa i backen idag, tack å lov, haha.

Det är så härligt att trava runt sjön och bara fokusera, jag menar allvar när jag säger att jag sitstränar, det är koncentration som gäller. Idag var RucjRucj väldigt kraftfull i steget hela tiden så det var med nöd och näppe jag behöll balansen, det gungar verkligen rätt bra däruppe emellanåt, att bryta av från galopp till trav måste väl ändå vara det värsta...

Den här nästintill dagsfärska bilden illustrerar sagda sjö (och ryttarinna) under samma väderförhållanden som denna kväll erbjöd, någon närmare förklaring till varför man rider i flera timmar behövs väl näppeligen.

Jag har de senaste dagarna drabbats av ett alltmer påfrestande problem och det är att det fullkomligt myllrar av minimala grodor överallt. Det går helt enkelt inte att undvika dem och jag får hela tiden flashbacks från någon film (Indiana Jones, right?!) där huvudpersonerna tvingas traska omkring på insekter typ på väg mot någon skatt eller så. Urk.