Bättre

Fenja förärade mig med lite mer kontakt i morse, så pass att vi kunde utföra några stretchövningar och sedan ta sällskap upp till grinden för första gången på en vecka.

Jag ska förstås återuppta träningen med henne lite mer seriöst men som sagt är jag beredd att låta henne vara, i viss mån, när humöret/nerverna sätter käppar i träningshjulet.

Den här veckan har vår kontakt endast bestått av flugmedel och -täcke vilket inte direkt bäddat för att vända hennes initiala skepsis... 

Jag är relativt lockad att fortsätta med ridningen men jag kommer ändå lägga mest tid på markhanteringen, en ledbar häst är liksom någon slags förutsättning för fortsatt träning haha!