...för nu blire snorkalas.
Haha!
Bra att hon har något att fräsa ut jorden med säger jag, satan vad hon kan böka och peta i tillsynes ytterst oätliga grejer, (hon har fri tillgång på fint hö med bra värden och får utöver det lusern, vetekli, mineraler och linfröolja så man behöver inte tro att det är synd om henne).
Hon har varit glad och harmonisk de senaste dagarna och jag vill inget annat än att fortsätta med ridningen men jag vet inte om jag törs sadla när huden inte känns helt ok. Om jag behåller Fenja och lever med henne i 20 år känns det ju relativt onödigt att "stressa" nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar