Inledde med att putsa lite på min lille plutt för att sedan "gå en liten sväng".
Vi traskade på någon halvtimme och tänkte precis vända hemåt när vi plötsligt stod öga mot öga med en liten älg.
Jag blev rädd, Fester blev rädd, älgen blev (tack och lov) rädd och tog några rejäla kliv åt sidan. Phu, hann jag tänka, där står man på bar backe med endast ett kort grimskaft att hålla ponnyn med och dessutom en relativt trafikerad väg precis i ryggen.
Först efter några sekunder inser jag att älgen klivit in bakom sin betydligt större mamma. Och hon hade inga planer på att flytta sig.
Alltså jag var så jävla rädd. Är det något jag har respekt för är det älgmammor och jag var så satans orolig att hon skulle göra något slags utfall mot min lille oskyldige hingst som verkligen inte ville annat än att vara på betryggande avstånd från de aktuella djuren.
Det slutade med att vi fick gå en REJÄL omväg hem, med andan i halsen och ordentligt höjd puls.
Det blev en minnesvärd långpromenad, haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar