söndag 4 maj 2014

Påfyllning

Lastade på andra sidan vägen för att slippa backen upp från gården, det gick bra och Rucj var sedan tämligen stilla om man bortser från den allra första minuten.

Under vägen kunde jag inte riktigt bestämma mig angående att vara "laglydig" och lasta ur iförd träns eller om man skulle spela dum och "råka" lasta ur i grimma. 

Jag vågade inte trotsa bestämmelserna så jag bytte till träns ändå, Rucjsson hann då tröttna lite och flög sedan ut ur släpet vilket förstås gjorde att jag tappade honom (jag hatar verkligen att lasta i/ur i något annat än lädergrimma och bra grimskaft) så han var lös i någon sekund, ooops. 


Jag satsade på att skritta fram för hand ordentligt för att sedan gå direkt till framhoppningen, jag hoppade alltså över uppsutten framridning. Det fungerade superbra och jag gjorde likadant till den högre klassen.



Tjohoo!



Det var ordentligt med krut i pållen och 70 cm kändes som en söndagspromenad (duh...).





Fick finbesök av farmor och farfar.


Och mina bröder.


När jag hade hoppat färdigt i första klassen får jag väl erkänna att jag började böla. Tjejen som skulle ge honom rosetten nådde inte upp (nej men vem f*n gör det) och Rucj var så söt som inte ville ha den där grejen på huvudet, han hade hoppat felfritt och varit så duktig, åkt transport och allt... ja jag blev rörd och grät jag.


Araben var minst lika flygande i 80 cm's klassen, då gick han riktigt bra faktiskt och vi hade ju lätt satt en till nolla om jag hade kommit ihåg att inkorporera samtliga hinder.

Bekännelse nummer två är att jag tyckte den där framhoppningsoxern var rätt saftig och hoppade den bara en gång... haha. 





Klart man blir irriterad på att resultatet blev "utesluten" när han egentligen gjorde allt rätt och det enda felet var att jag tabbade mig så rejält. Vi hade möjlighet att göra omstart men jag kunde inte önska mer av min fabulösa häst så jag valde att spara de 40 riksdalerna till en annan gång :P

Tack Adam för all hjälp och allt stöd, utan dig skulle det inte bli några tävlingar. Och tack moster för sponsringen, utan dig hade vi varit långtifrån snyggast i stan, Rucjsson tackar särskilt för sitt tävlingsset.

På lördag är det tävling igen och då plockar vi upp det något snäpp till, CAN'T WAIT!

3 kommentarer:

  1. Vassego ! Ni är värda bara det bästa !

    SvaraRadera
  2. Vad duktiga ni är! Jag blir också alldeles rörd här. Haha. Hade så gärna varit där och sett!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag är i huvudsak stolt och supernöjd men visst känner man sig som världens största klant som inte lyckas memorera vägen, DET är ju det lättaste med att tävla hoppning... haha.

      Radera