Nya utmaningar

Bapedibopi, I'm in Italy.

Svärfar har bjudit ner mig och min bättre hälft till Italiens sydkust och glassigt som det må låta kan jag garantera att det är mycket tufft för mig.

När förslaget först framfördes tackade jag nej på grund av att jag inte kan lämna hästarna.

När tanken hade marinerat en stund kunde jag dock inte med gott samvete stanna hemma och låta Adam åka utan mig. Jag vet att jag är komplett irrationell i min skräck att inte träffa och ta hand om mina hästar varje dag och någon gång skulle vara den första då jag faktiskt faced my fears.

När planet skulle lyfta fick jag ett sammanbrott och grät lite halvhysteriskt i några minuter, det var liksom "ingen återvändo" som skulle passeras och det var svårt.

Nu känns det bra men jag grät som värsta mentalpatienten när hästvakten skickade första rapporten - haha!!

Innan vi åkte spenderade jag mesta möjliga minuter med hästarna (blev några timmar...) och några bilder blev det:

Och så här ser det ut hännä: (om ni inte känner igen mig är jag den glada till höger).

Kommer hem igen natten till lördag och jag ska anstränga mig för att få behålla körkortet men det lär bli praktfullt bredställ in på stallplan...