När vi väl fick korn på ridbanan kändes det som att hon bytte fokus från "vad händer, var är hemvägen!?" till "vad är det där?".
Relativt förtroendefullt traskade hon runt och tog in trafik, hus och annat att titta på. Efter en stund rullade hon sig och verkade helt fine med platsen vi befann oss på.
Vi hade som bekant några sämre pass i ryggen och även om hon skötte sig exemplariskt till 95% var det något mindre hot som slank igenom.
Hon ville gärna följa efter mig så där jättegulligt men jag hade bestämt mig för att kunna driva henne ifrån mig först och med lite tålamod gick det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar