Idag tog jag mig i kragen ordentligt.
Jag satte mig nämligen ner och dressyrade, (i säkert en kvart!), det spektakulära med detta är att det var första gången med RucjRucj.
Inte en enda ridbana, grusplan, äng eller liknande har förärats vår närvaro, ja inte för det ädla ändamålet dressyr i varje fall :P
Vi har heller aldrig hoppat, det enda vi gjort under två år är att idka uteritt men dagens ridpass får symbolisera min kommande bättring på träningsfronten.
Som jag tidigare beskrivit råder meningsskiljaktigheter om form och hjälpgivning, (de tu som icke är överens om detta är alltså jag och den ädla vita springaren). Vissa framsteg har gjorts och stundtals känns han helt med på mina noter.
Man bör hålla i åtanke att jag rider med trasiga pekfingrar.
Det var 25 grader och en dov men ständig påminnelse om ett (tillräckligt avlägset) åskväder låg i luften.
Men herregud vad ni är duktiga!!! Skulle vilja se den häst som går så fint efter att inte ha ridit dressyr på två år och med dina stackars avkapade pekfingrar också. Mirakel är väl vad det är! <3
SvaraRadera