Långväga lektion

Igår körde jag hela vägen till Gävle för att instruera Emma och eldfuxiga Kalle. Jättekul att få leka med Gävleborna och intressant att få träna ett ekipage som man inte träffar så ofta.

Tvärcharmig är han, lilla RabarberKalle, en pålle helt i min smak. Rabarber är för er oinvigda ett kärleksfullt smeknamn på världens mest eminenta hästras.

Emma är så läraktig och rolig att vara med, hon tar mitt tjat på bästa tänkbara sätt, (jag är ju perfektionist när det gäller sitsen och tar ibland handgripligen tag i bristerna på det området, hehe). Att träna andra är verkligen bland det roligaste jag vet, att få se bitarna falla på plats är så givande och spännande.

Att själv sitta upp på hästen i fråga, i alla fall en gång, anser jag vara en förutsättning för att kunna guida ryttaren på ett tillfredsställande sätt.

Tänker man bort lite av kalaskulan är han en riktigt tjusig häst minsann.