Trökigt

Det är inte lätt att sitta inne och försöka vila sig i form när vi befinner oss mitt i den flyktigt sköna underbara hösten, det är ju för väl att vädret är som det är just nu, jag fungerar inte som jag ska när jag inte kan vara med hästarna ordentligt.

Har hunnit ådra mig en massa planer, för både de stora och den lilla hästen, passar mig dock för att planera alltför tydligt när det gäller den stora svarta pållan. Fenjan "ska" ner till ridbanan den här veckan har jag väl tänkt mig, själva banan har tidigare inte hägrat särskilt mycket men dragningskraften stegrar ständigt.

Om vi kan ta oss hela vägen ner till ridbanan kan vi få en paus (eftersom jag då kan släppa henne på banan) innan vi går hela vägen hem igen. Efterhand hoppas jag förstås kunna träna frihetsdressyr där men jag försöker att inte förivra mig då hon fortfarande reagerar starkt på vissa saker. Jag undviker så klart helst att hamna i ett läge där hon känner att hon behöver försvara sig, dels för att det är farligt men främst för att vi hela tiden jobbar på att trivas med varandra och behöver så små utmaningar att vi fortfarande ser varandra i ögonen med respekt och glädje.

Alltid lika glada, busiga och pigga barn: