Inte för att vi hoppat i år (har vi det...?) men Rucj är i toppform tack vare all annan träning vi ägnar oss åt (dvs frihetsdressyr) och när man inte ens behöver starta bilen eller betala fullpris (klubbrabatt) då blev det för svårt att låta bli.
Det var riktigt roligt, verkligen, Rucj mådde prima och reagerade inte på varken paraplyer eller sprakande högtalare med plastpåsar på. Han tittade i vanlig ordning snällt på alla andra hästar och var hur kul som helst att rida.
Framhoppningen gick galant, han var mjuk, bytte rent, hoppade glatt och jag fyllde hela banan med mina glada tillrop; "bra" "duktig" "perfekt"!
Banan var av någon anledning placerad vid en liten insjö och bada ville Rabarbern faktiskt inte göra, vi stannade ut oss i första klassen men fick med oss tre sköna språng.
Det blev likadant i den andra klassen, med skillnaden att jag utgick innan vi nått kvoten för tillåtna vägringar (alltså jag satte mjälten i halsen när han nitade, det var från 100 till 0 så där som bara Rucj kan) men jag är nästan orimligt nöjd ändå.
Jag red helt passivt, bara håller om och styr med vikthjälper, vilket är en förutsättning för att det ska kännas så bra som det ändå gjorde.
Må hända att jag skulle kunna klämma runt honom men det vore att strida mot själva syftet (att ha roligt tillsammans), att han var så sprallig och tokladdad som han var i den andra klassen var enkom för att jag endast klappat och berömt i den första klassen trots tre stopp.
Nej jag är glad, tror ingen var på så bra humör som oss - resultatet till trots, haha!
Nu är jag riktigt sjuk och har endast matat och lutat mig mot hästarna senaste dagarna, hipp hipp hurra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar