Kämpigt är det, att mocka hagen går från lite halvjobbigt till rena rama prisvärda prestationen och att knata fram och tillbaka till hästarna ett par gånger går från söndagspromenad till värsta äventyret.
Jag är dessutom lite "osams" med Rucjsson. För ett par dagar sedan bestämde jag mig för att vidta åtgärder när det gäller vårt ständiga vikt-problem, den ena är för fet och den andra är för smal (nämner inga namn här... haha), men Rucj har fullständigt blåvägrat att göra som jag vill.
Redan för flera veckor sedan gjorde jag om hagen lite på grund av att det blev stora vattenpölar närmast grinden, pölar som sedan omvandlats till skridskobanor. Nu när det smält och snöat om vartannat är det inte längre halt där vilket medger ett nytt syfte för den lilla "hagen" i hagen, nämligen matsal för endast Rucj. Kunde jag ju tro.
Jag började med att sära på dem vid morgonfodringen och gav då Rucj ca 5 kg hö som jag i min enfald trodde skulle vara uppätna när jag kom tillbaka vid lunch. Icke. Skam den som ger sig, jag höll ut till kl 15.30 men se de extra timmarna hjälpte föga. Dag två gav jag upp vid lunch och ställde uppgivet tillbaka pållen på "rätt" sida om tråden och gav allt hö (tror inte han hade ätit mer än tre strån) till båda två i vanlig ordning.
Ibland blir man lite trött, Fester stannar snällt precis vid tråden så Rucj blir inte på något sätt orolig eller känner sig lämnad, han bara väljer att stå tre meter närmare Fester istället för att stå vid maten och inmundiga densamma.
.png)
Börjar känna mig redo för att lägga denna vinter till handlingarna, snart snart kan man återigen börja förnimma de ack så älskade och efterlängtade vårtecknen. Can't frickin' wait!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar