Tog in honom vid 16-tiden, kratsade hovar och borstade lite, tyckte han var ovanligt lugn så jag började leta igenom honom lite noggrannare men fann inget suspekt. När jag erbjöd honom en morot insåg jag dock att något inte stämde, han ville nämligen inte ha den.
Resolut fick jag dra (bokstavligt talat) med honom ut i mörkret för att promenera. Han var lös i magen så situationen kändes inte direkt livshotande (tillskillnad från om det inte hade kommit ut något alls) men det var oroväckande tyst i magen.
Efter den där första promenaden drack han vatten och petade lite i allehanda "mutor", ut och gå igen, ja så höll vi på, efter fyra timmar piggnade han äntligen till och blev sitt vanliga matglada jag. Det var tortyr att dra honom runt byn gång på gång men tack och lov för att det löste sig.
Så här söt var han lite tidigare på dagen när han var frisk och fin:
Han fick vara lös i stallet, för att stimulera honom till att gå/äta, inte konstigt att man då väljer att parkera inne hos Rucj.
Boxarna är godkända för hästar upp till 1,70 men jag har ändå svårt för att trycka in Rucjsson i den där lilla lådan, det var skönt att se att de faktiskt får plats båda två.
Idag har jag gjort det här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar