Ridit Araber, tränat frihetsdressyr, ridit en Frieser (men det kanske jag redan nämnt), fyllt 30 år (ah men fy fasen), mockat hage och verkat hovar. Typ.
Igår kom insektplågan igång så Rucj är klädd tidsenligt, tråkigt men nödvändigt, on the bright side går killarna i princip på bete nu vilket är väldigt skönt för mig som då besparas en hel del tunga lyft.
Jag orkar inte riktigt "prata" om hur det går med Fenja, allt fungerar bra stundtals men när det svänger (och det gör det) är det inte roligt. Alls.
Jag antar att veterinärbesöket triggade igång någonting, jag kan förstås inte förklara att det var för hennes bästa och att ingenting ont hände henne, i hennes värld blev hon trängd och fick panik.
Anyway, gjort är gjort, jag fortsätter "klappa henne snäll" så långt det går och ser jag inget resultat den kommande tiden får jag tänka om.
Den här undersköna lilla tokstållan skulle verkligen behöva äta upp all sin munkpeppar men det blir bara svårare och svårare att få i henne det. Hon slår sannerligen alla rekord i brunst... uäk.
Hon börjar komma i form ordentligt och hon är så fiiin nu.
Rucj blir bara mer och mer träningssugen, han tar egna initiativ allt oftare, för mig som nästan helt gett upp hoppet om att han själv skulle vilja/välja att träna känns det overkligt att han nu börjat be om att få interagera med mig.
Börjar man tvivla på min existens kan man bege sig till instagram för mer regelbunden uppdatering (dalecarlian_horsetales), jag har för lite tid och energi för att logga in på datorn dagligen, även telefonen har fått stryka på foten senaste veckorna och det är så skönt (den stannar helt enkelt hemma när jag är ute).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar