lördag 24 december 2016

Hopptävlat!

Men hej världen, efter att plogbilen kapade nätverkskabeln har jag tvingats leva utan internet (hu...) men nu äntligen har vi klättrat runt på hustaken och fått upp en ny, har hänt mycket senaste tiden men vi tar en sak i taget.

Salsa, min eminenta lilla busunge, har varit iväg på sin första hopptävling.

Uppladdningen var helt okej då vi fick fint med snö och kunde trava runt obehindrat i skogen dagarna innan.

Jag lyckades dock ådra mig tidernas ryggsmärta, kunde inte ens klä mig själv och var sängliggande dagen innan, eftersom det var nu eller aldrig för oss tog jag ett lite halvbra beslut att rida ändå.

Det var det värt!

Fy fasen vad duktig hon var lilla sprätthönan, hon lät sig inte påverkas av någonting och höll fokus på uppgiften trots för henne helt ny plats full med barn, hästar, föräldrar, hinder, granar...

Eftersom jag är för gammal för att rida ponnyklasserna och hästklasserna kändes väl höga med tanke på att vi inte kunnat hoppa på två månader fick det bli en miniminimal-clear round, man fick hoppa fram på 1:an och 4:an och när jag styrde mot första språnget var jag faktiskt rejält nervös. Salsa har ju aldrig stannat på hinder men jag begär/förväntar mig ändå inte att hon ska klippa vad som helst helt tveklöst under vilka omständigheter som helst.

Som skjuten ur en kanon flög hon över och brallade iväg lite efteråt varpå jag naturligtvis började böla av pur stolthet. (Kan väl nämna att Salsasåsen är såld och att jag därför är än mer emotionell än vanligt).

Samlade ihop mig själv lagom till själva starten, hade en tydlig plan som lite förenklat löd "ta ut svängarna, rakrikta, håll om", efter första hindret byttes dock de sista orden ut mot "håll i"... haha!

Som en målsökande missil tog hon sig runt banan och för en sekund blev jag något nervös över min regelvidriga nosgrimma (vi var alltså utrustade med ett ej godkänt huvudlag då jag chansade på att ingen skulle bry sig om mitt milda alternativ och min oro handlade om att någon skulle invända).

Alltid roligt när man hör att folk drar efter andan men jag kände mig bara så trygg och glad!

Äntligen fick jag äntra nya fina ridhuset och äntligen fick vi hoppa lite igen efter flera månaders uppehåll pga vädret/underlaget. Tror jag och Salsa var rörande överens om att det var BEST DAY EVER!



Salsa är verkligen en pärla att ha med sig, vad man än hittar på vill hon bara "jobba", det må se galet ut för utomstående men kontakten oss emellan är så stark att man känner sig hemma i sin gemensamma sfär hela tiden. Jag älskar den där känslan av absolut samarbete där yttre faktorer glöms bort. Och jag älskar Salsa. Mycket.

Jag orkar inte skriva om försäljningen så mitt inlägg från instagram får duga:


2 kommentarer: