Vintern är i snabbt antågande och även om det får mig att vilja dö en smula koncentrerar jag mig på nuet och det fortsätter gå relativt bra med både Fenja och de andra fålarna.
Så fort kalaset var överstökat fick förlovningsklänningen naturligtvis följa med till hästarna. Det blåste oerhört friska vindar och temperaturen var på fel sida om nollan så jag behöll jackan på men jag kommer göra ett nytt försök vid bättre tillfälle - aj löv min klänning!
I helgen red jag Fenja igen och på lördagen gick det lugnt till, skrittade några minuter och nöjde mig sedan, på söndagen blev det åka av jävlar i mig. Jag bestämde mig för att kämpa på tills vi både skrittat och travat lite lagom kontrollerat åt båda hållen så jag red nog i en kvart ungefär. Så stolt över mig själv som trotsade mina rejält darriga ben och fick avsluta med en bra känsla trots alla luftsprång.
Idag har jag faktiskt ridit Rucj på ridbanan, första passet sedan skadan 1:a september, det kändes överlag bra må jag säga. Nu rider jag som bekant väldigt sällan och har således egentligen inte mycket att jämföra med men jag tycker han känns relativt mjuk och villig även om det fanns ett visst element av oliksidighet.
Förhoppningsvis är det inget att oroa sig över och båda galopperna satt enkelt så jag tror jag vågar börja hantera honom som "frisk" från och med nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar