Äkta rådjur återfinner man lättast genom att besöka frieserfian, hon har ett par som ständigt befinner sig i hennes hage och tursamt nog är Fenjan ej oroad av sällskapet.
Mycket intressant var det för någon vecka sedan när Fenja stod utanför lösdriften och lite halvfokuserat hade blicken fäst i halmen, jag traskade mot henne och frågade högt vad har du där? varpå ett rådjur formligen flög ut ur lösdriften och hoppade över hagstängslet. What?!
Idag tog jag in samtliga hästar och pysslade lite, alla tre ser faktiskt bättre ut när det kommer till bett/sår så jag känner mig lite lättad och nöjd. Fenja är väldans brunstig nu... (kissade fem gånger på cirka en halvtimme) men vi hade ändå en relativt bra dag, vi lyckades möta en skåpbil under promenaden mellan hagen och boxen vilket utgjorde lite extra spänning i vår tillvaro förstås.
När bilen kom gick jag lite demonstrativt mitt i vägen för att den skulle bli tvungen att sakta ner men det visade sig vara byns redigaste hästkarl så han behövde ingen "uppmuntran" för att sänka farten (tack och lov). Fenja tittade ytterst intresserat på bilen, hon fick ett litet stråk av oro precis när hon tappade den med blicken men fram tills dess gick det bra.
Mitt foto-beroende har legat lågt ett par dagar men jag behöver en ny fix snart, det är inte klokt att jag fortfarande är helt värdelös på inställningar och egentligen inte fattar ett skit (okej jag har skärpt mig men för några veckor sedan visste jag faktiskt inte ett jota). När något är så viktigt för en torde det väl inte vara helt omöjligt att lära sig... fast besluten att verkligen ta tag i det är jag dock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar